Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O Gud, du vare lofvad!
OGud, du vare lofvad,
som tände fästets klara sol,
som lyser blid och vacker
i år liksom i fjol.
Hon glad emot all världen ler
och glädje åt all världen ger —
o Gud, du vare lofvad,
som tände fästets vackra sol!
När luften synes mulen
och sorgsna äro vi,
när som vår själ är kulen
och glädjen tycks förbi —
om fram då bryter sol så klar,
strax glömma vi hvad sorgligt va]-,
vi glömma moln och mörker,
och jubel oss betar.
O Gud, din värld är vacker:
hvad tusen under där!
Men bäst af allt du gaf oss
den vackra solen är.
När solen blott från fästet ler,
o hvad behöfva vi då mer?
At hvem, som vill ta’ mot det
hon glans och rik dom ger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
