Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven lutar sig ned, böjer ät sidan några af de täta ormbunkarna och blickar in i dunklet.
Därinne sitter en gestalt i skimrande, dimhvit klädnad; hon ser ned i de porlande böljorna,
och hennes bara fötter glimma i det klara vattnet.
Hon lyfter ej sitt hufvud, hon upphör ej med sin säng; alltjemt ljuder den, sällsam, klingande,
fylld af svala drömmar.
Sven förstår, att det är källans älfva. Han talar till henne.
»Är det din hjort, den med de gyllene hornen?» spörjer han.
Älfvan lyfter icke sitt hufvud för att se pä honom, men hon svarar honom med sin sakta
klingande stämma.
»Nej», säger hon.
»Hvems är ban då?»
»Han tillhör féen Silfverklar.»
»Och hvar bor féen Silfverklar?»
»Däruppe i det flammande slottet.»
»Huru skall jag finna vägen ditupp?»
Men härpå svarar ej älfvan. Hon börjar åter sjunga sin sällsamma sång med stigande och
sjunkande tonfall. Och hvad än Sven säger, hvad han än spörjer, aktar hon ej därpå. Hon
sjunger drömmande sin sång och blickar ned i det böljande djupet.
Och Sven reser sig upp och går därifrån. Han tänker åter på sin hjord och vill skynda
tillbaka till den. Men ban vet ej mer från hvad håll han kommit. Medan han nu sökande och på
måfå irrar omkring, får han plötsligt tätt invid marken se ett litet listigt, skrynkligt ansikte, som
grinar emot honom.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
