Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fej, att de skulle öppna på matsäcken och äta en smula, så kanske de sedan finge någon god idé.
Det var Mustani Mej med om. Och de satte sig ned vid dikeskanten, öppnade på matknytet, som
de ömsevis buro, och togo sig ett ordentligt mål.
»Nå, har du fått någon idé?» frågade Mustani Mej efter slutad måltid sin broder, hvilken
ansågs som familjens kvickhufvud.
»Nää», sade Furlum Fej. Han hade alls ingen idé.
»Inte jag heller», sade Mustani Mej.
Och de sågo båda helt hnndfallna ut.
I detsamma kom där vandrande på vägen en linhårig, barfotad pojke, som bar i handen sina
skor samt ett litet knyte. Han gick och trallade på en munter visa. När ban fick se de båda
trollynglingarna, sittande vid vägkanten och stirrande framför sig med ett bortkommet uttryck, stannade
ban, såg på dem och klippte med ögonen.
»Honom kunna vi fråga om vägen», sade Mustani Mej till bror sin. Och så ropade han
till pojken:
»Hör du, hvilkendera af de här vägarne bär till utlandet?»
»En kan fäll’ komma utomlands på dem bägge två», svarade pojken. »Hvart i utlandet ska
I hän?»
»Det är inte så noga hvart», sade Furlum Fej. »Vi ska resa omkring lite hvarstans i världen.»
»Jag ska också ut i världen, jag», sade pojken, »Jag tänker söka mig någon bra tjänst. Jag
ärnar ta den högra vägen.»
»Då kunna vi ju göra sällskap», sade Mustani Mej. Han tänkte det kunde alltid blifva nyttigt
att få till sällskap en, som såg både pigg och duktig ut.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
