Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon sömmat därpå, och Kaweh såg, att det var en uppgående sol, hvilken höjde sig liksom öfver
jordbrynet och spred sina strålar öfver hela den svarta fanan. Alla männen hade samlat sig
omkring flickan och sågo undrande och tankfulla på det, som hon gjort; dock var där ingen, som sade
något därom eller sporde henne hvarföre hon gjort så.
Men Öknens Söner hade begynt att kalla den främmande flickan »den solögda». Ty det
tycktes dem alla liksom Kaweh, att där var solljus i hennes blick.
När sedan banéret fladdrade framför dem under vandringen, bände det ofta, att männen lyfte
sina blickar upp emot det och sågo på den uppgående sol, som skimrade därpå. Och det hände
då, att öfver deras anleten gick också en ljusning.
Det tycktes ock, som om folket mindre fruktade för dem nu än förr. Många små barn räckte
sig från sina mödrars armar leende emot den ljusa solfanan, då den drog förbi. Och en gammal
man, som satt utanför sin koja, sträckte välsignande ut sina händer och sade: »Hell ederl Ty det
är förutsagdt, att för detta tecken skall en gång den onde Drak-konungen falla».
En afton, då de sutto omkring lägerelden, sade Kaweh:
»I män och krigare, I veten alla, att det i begynnelsen, när vi drogo ut på vårt tåg, fanns blott
en tanke i våra hjärtan, blott en önskan: att utkräfva hämnd på konung Zohak. Men det synes
mig, som om det under dessa sista dagar också vaknat andra tankar inom oss. Vi vilja nu också,
att Iran, efter att ha befriats från Drak-konungen, måtte få en god konung, som styr folket med
rättvisa och mildhet och låter en ny dag af fred och glädje gå upp öfver landet. 1 hafven alla hört
om Feridun, den unge hjälten af Dschemschids ätt, som i Elburs’ bergstrakter kämpar emot tyrannen.
Låtom oss gå till honom och erbjuda honom att blifva vår anförare, och må vi åt honom vinna
Irans krona!» Härtill jakade alla. Och de vände nu sin färd mot berget Elburs, där de uppsökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
