Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen med sitt anspann sjunker ned i djupet, som brusar och skummar omkring honom,
medan gälla skri alltjämt höras från drakarna, ännu kämpande under vattnet.
Men en stund därefter ligger sjön lugn och stilla som förut. Och de båda härarna, som stått
emot hvarandra, färdiga till strid, blanda sig nu fredligt med hvarandra, medan alla jublande
hylla Feridun som Irans konung och herre.
Och Feridun drager in i Istakhar, den hvitglänsande staden, värnad af sjudubbla murar och
etthundrafyrtio torn. Och till kungaborgens skimrande gemak för han som maka Yariba, den
sol-ögda, att råda med honom öfver Irans sköna land.
Sin moder, Ferangieh, lät Feridun hemta till sig från berget Elburs. Kaweh bad han blifva i
Istakhar som höfding för hans Iifvakt. Men Kaweh ville det icke; han gick åter till Nuvehet och tog
ånyo till sin smedsslägga — det tycktes honom vara det bästa för honom.
Af Öknens Söner tick Feridun en tapper och trogen Iifvakt. Men mänga af dem var det, som
längtade tillbaka till öknen. Och de drogo åter ditut till de öde stepperna att lefva såsom förut
under himmelens vindar, utan lag och utan herre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
