Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra polska sympatier - En undsättningsexpedition till Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
våra polska sympatier
hög grad dela med en mindre förnämlig men i
sin krets fullt så märklig främling, ryssen
Mikael Bakunin. "Nihilismens öfverstepräst" kar
Schöldström kallat B. i skildringen af hans
Stockholmsvistelse (Tid pulpeten n:r 14, Sthlm
1908). Alldeles förtjänt är väl knappast den
rangen, eftersom Bakunins verk faller före
nihilismen. Han var dess Johannes döparen, om
man så vill. Under 30 års tid skymtade hans
höga mörka gestalt öfverallt i vår världsdel, där
det var något a-tt göra i den revolutionära
branschen. Vid upproret i Dresden 1849 hade han
haft några af sina stoltaste ögonblick, det var
då han lär velat placera Rafaels Madonna öfverst
på barrikaden — som en sorts improviserad
"hvit armé"? Först ifrig agitator för
Interna-tionalen, blef ban sedan inom denna
kommunismens och anarkismens intensivaste förkämpe,
bröt totalt med den ljumma och borgerliga
socialism, som han fann Marx företräda, samt blef
med sina anhängare utmanövrerad, kort innan
det illustra sällskapet själfdog. De tyska
socialdemokraterna beskyllde honom rent af att vara
rysk polisagent, hade för öfrigt en del säkrare
grundade anmärkningar om hans conduite —
bl. a. om hans äfven här mot Aftonbladet
praktiserade metod att uppbära stora förskott för
litterära arbeten, som aldrig sågo ljuset. Med
den sortens små mänskliga svagheter torde man
ej räkna för hårdt i hans fädernesland, dess
politiska och sociala revolutionärer se i honom en
af sina stora genombrottsmän.
Bakunin kom till Stockholm i slutet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
