Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grad märkligt förslag till ny skolordning, som huvudsakligen utarbetats av
Murberg och ärkebiskop Lindblom. Med några förändringar blev detta förslag
antaget den 7 dec. 1807 »på försök och till efterlydnad på fem år». Med anledning
av stadgans provisoriska karaktär och de skarpa angrepp, som riktades mot den
särskilt av G. A. Silverstolpe, tillsattes 1812 en uppfostringskommitté, som efter
sorgfällig granskning av 1807 års skolordning borde ingiva förslag till en ny,
lämpad efter tidevarvets krav och fosterlandets sanna nytta. Detta förslag
inlämnades 1817 och blev, sedan det omarbetats, 1820 antaget att gälla från hösten
följande år. Men redan 1825 tillsatte Kungl. Maj:t en ny kommitté till överseende
av rikets allmänna undervisningsverk. Denna s. k. stora kommitté, som bland
sina medlemmar räknade spetsarna av landets intelligens, blev 1828 färdig med
sitt betänkande. Till något omedelbart resultat ledde detta väl icke, dels på grund
av de ekonomiska krav, som förslaget ställde på staten, dels ock i följd av den
skarpa meningsbrytningen inom kommittéen. Inom denna stodo nämligen ett
liberalt och ett konservativt parti mot varandra. Ledare för det förra var Agardh,
och till honom anslöto sig Berzelius och Tegnér, som vid denna tid var liberal
och därför icke delade de konservativa latinvännernas mening. Till det motsatta
partiet hörde de, som vid samma tid stodo nyromantikerna mer eller mindre nära:
Geijer, Wallin, Grubbe, Järta m. fl. Inom kommittéen segrade väl Agardhs parti,
men majoritetens förslag ledde, som sagt, ej omedelbart till någon påföljd, varken
till någon ny skolordning eller till nya universitetsstatuter. Ett storstilat
reformprogram hade emellertid blivit framlagt, som i det hela blev den följande liberala
tidens, och vissa detaljförslag genomfördes kort efteråt. Det fanns nämligen utom
den »stora kommittéen» på sätt och vis även en annan, som upptog flera av den
stora kommittéens idéer. I 1820 års skolordning hade bestämts, att en »revision»
över denna skulle sammanträda vart tredje år; denna bestod av en
universitetsprofessor, fyra skolmän, föredraganden i ecklesiastikexpeditionen och en av Kungl.
Maj:t utsedd sekreterare. Vid flera tillfällen kom denna revision med nya förslag,
vilka ock av Kungl. Maj:t uppmärksammades. Så utfärdades 1839 och 1849
kungl. cirkulär, genom vilka flera genomgripande förändringar genomfördes, och
1856 följde slutligen en ny läroverksstadga, som emellertid endast vid få läroverk
hann att fullt tillämpas, ty redan vid riksdagen 1856—1858 hade mot densamma
gjorts så pass många anmärkningar, att Kungl. Maj:t 1858 tillsatte en kommitté
för granskning av den nya stadgan. Sedan dess yttrande inkommit, utfärdades i
januari 1859 Kungl. Maj:ts förnyade nådiga stadga för rikets allmänna läroverk,
vilken emellertid genom ständernas ingripande ytterligare förändrades under flera
följande år, och på grund av en ny riksdagsskrivelse tillsatte Kungl. Maj:t 1870
åter en kommitté, vilken 1872 inkom med ett mycket vidlyftigt betänkande och
förslag, vilket ledde till 1878 års läroverksstadga. Ej heller denna blev länge
gällande, och ständiga reformkrav framkommo. På grund av en riksdagsskrivelse
1899 tillsattes en ny kommitté, som i december 1902 blev färdig med sitt arbete,
och på grundvalen av detta framlade regeringen ett förslag till läroverkens
ombildning, vilket i huvudsak antogs, varpå 1905 års läroverksstadga utfärdades.
Följande förändringar falla utom ramen av detta arbete, men av det anförda
framgår, att 1700- och 1800-talet i denna punkt väsentligen skilja sig från varandra.
1724 års skolordning gällde ända till 1807, d. v. s. i 83 år. Från 1807 till 1907
eller på hundra år hava däremot icke mindre än åtta olika skolordningar eller
därmed jämställda cirkulär utfärdats — alla ofta ganska genomgripande partiella
förändringar frånsedda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
