Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hwasser och Berzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varande rysk undersåte enligt grundlagen ej kunde söka den, tog han resolut
avsked från sin plats i Finland, flyttade tillbaka till Sverige, blev åter svensk
medborgare och 1830 professor i Uppsala. Anledningen till detta steg var väl delvis,
såsom han bekände för vännen Ilmoni, att han kände Finland för trångt, men
den egentliga orsaken var nog den strid, i vilken han kastat sig in mot Berzelius.
Det var den av denne företrädda
»materialismen», som han ansåg
sig böra bekämpa, och i det syftet
måste han vara professor i
Uppsala, vars medicinska fakultet det
gällde att rädda. Innan vi gå över
till denna strid, måste vi först
vända oss till hans motståndare,
Jöns Jacob Berzelius.
Berzelius.
 |
J. J. Berzelius.
Fotogravyr. |
Berzelius var elva år äldre än
Hwasser, född 1779 i Östergötland
och son till en fattig skollärare,
som dog, då sonen nyss fyllt fyra
år. Hans barndom var därför
ganska strävsam, men såsom
informator kunde han draga sig fram
och blev 1796 student i Uppsala.
Någon kemi hade han då ännu ej
läst, ty detta ämne förekom ej på
gymnasiet, men han hade börjat
samla och examinera växter och
insekter, och det var detta intresse,
som bestämde hans val av
levnadsbana. Hittills — skrev han i sin självbiografi — »hade det varit min fasta föresats att
likasom min far, farfar och farfars far bliva präst, vilket även min mor flera gånger
yttrat vara hennes önskan. Men nu idkade jag med iver botanik och entomologi,
vilka efter mitt dåvarande begrepp vore för en präst onyttiga kunskaper. Efter
någon besinning fattade jag därför det beslut att studera läkarvetenskapen, vid
vilken jag trodde mig kunna hava nytta av dessas kännedom.» Under den första
tiden nödgades han driva sina studier mest på egen hand, ty i regeln måste han
såsom informator vara borta från universitetet; 1798 avlade han likväl
medico-filosofisk examen. »Om kemi — berättar han — hade jag ännu då så litet
begrepp, att kemie professoren efter en lång och sarkastisk tentamen förklarade, att
han skulle improbera mig, om jag icke hade goda betyg av de övriga
professorerna, särdeles av professoren i fysiken. Lyckligtvis var det just denne, som inflätat
det lilla berömmet i mitt examensbetyg.»[1] Början var således ej lovande. Men
efter examen började han med iver studera ämnet, först blott i en bok, och när
han läst igenom den, anhöll han hos professorn i kemi att få deltaga i övningarna
på laboratoriet; »med ett uttryck av förundran och förtrytelse frågade han, om
[1] Professor i kemi var Johan Afzelius, kallad Sten-Jan, ett stort original. Han roade
sig med — berättar Beskow — »att så länge som möjligt tentera sådana, som ingenting
visste, och då man frågade honom, vartill det tjänade att steka dem vid sakta eld, då
det redan vid de första frågorna var uppenbart, att de icke kunde genomgå examen,
svarade han, att det var så roligt att höra dem säga allt större och större dumheter».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0048.html
