Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hwasser och Berzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Kan en medicinsk skola, utan att sägas vara underkastad en huvudsaklig
bristfällighet, umbära en eller flera av följande:
a) Så stor tillgång på kadaver, att varje elev genom egen handläggning vid
dissektion kan inhämta läran om musklerna, ådrorna och inälvorna?
b) Ett större sjukhus för invärtes sjuka, där var och en elev, innan han från
läroanstalten såsom fullbildad utgår, har kunnat en längre tid under lärarens
tillsyn sköta sjuka?
c) Ett större sjukhus för utvärtes åkommor och kirurgisk behandling för ett
lika ändamål?
d) Ett större barnbördshus till samma ändamål?
e) Tillfällen för eleven att bevista täta medicolegala obduktioner, anställda av
erfaren hand?
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
6. Då det icke torde kunna nekas, att skolan i Stockholm (den andra av dessa
frågor må besvaras huru som helst) har de för en fullständigare medico-kirurgisk
läroanstalt erforderliga inrättningar vida fullkomligare och i större antal, än vad
som finnes eller ens kan finnas i städerna Uppsala och Lund, så blir det
naturligt, att man frågar: vore det icke förståndigast och med statens inskränkta
tillgångar bäst överensstämmande att överflytta den medicinskt-kirurgiska
undervisningen till Stockholm och att efterhand i mån av ledighet indraga de medicinska
lärostolarna vid universiteten för att med de därigenom där beredda tillgångar
betäcka någon väsentlig brist, som man kanske icke torde kunna hoppas få
genom statsanslag hulpen?»
Inom kommittéen voro emellertid universitetsintressena starkt företrädda; från
Uppsala sutto där ärkebiskop Rosenstein, Hans Järta, Geijer, Per von Afzelius
och Grubbe, och kommittéen ansåg sig därför ej kunna tillstyrka den av Berzelius
förordade radikala åtgärden; de skäl, som anfördes, voro ungefär desamma, som
Geijer haft i sin mot Richert utgivna stridsskrift. Kommittéens vidlyftiga
Betänkande avgavs den 20 december 1828, och ovisst var, huru Kungl. Maj:t skulle
besluta, ty en auktoritet som Berzelius betydde dock mycket, och besparingar hava
alltid varit tilltalande. Genom ett egendomligt sammanträffande blevo alla de tre
professurerna i Uppsala ungefär vid samma tid lediga, vilket kunde göra Berzelius’
förslag än mera lockande; Thunberg avled 1828, Zetterström och Åkerman 1829.
Det var då Hwasser ingrep genom sin broschyr: »Om Carolinska Institutet.
Betraktelse öfver det medicinska uppfostringsverkets närvarande tillstånd» (1829). I
våra dagar skulle ett dylikt inlägg väcka mera förundran än beundran. Men 1829
hade filosofien sin högkonjunktur, och man hade därför andra fordringar. Berzelius
hade praktiskt, klart och övertygande framlagt sina skäl för en flyttning. Hwasser
däremot tog saken filosofiskt. Vetenskaperna utgöra ett gemensamt helt, och om
en speciell vetenskap avfaller från det totalitetsliv, som sammanhåller dem alla,
avviker den från den väg, som leder till sanningen, och de olika vetenskaperna
råka i en förstörande strid med varandra. Medicinens vetenskapliga idé måste
uppskattas efter digniteten av livets idé, betraktad som vetenskaplig princip, och
för vetenskapernas gemensamma ändamål är det av vikt, att medicinen
fortfarande förblir en av de fyra grundpelare, som uppbära tempelvalvet. Denna
vetenskaplighet har icke företrätts av Karolinska institutet med dess
hantverksmässiga utbildning. Visserligen erkänner Hwasser teknikens betydelse, men den
får icke bliva allt. Läkarens utbildning innefattar tre moment: vetenskapliga
studier, som böra drivas vid ett universitet, teknik, som bör inhämtas vid de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
