Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken / 49 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den religiösa evolutionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domprost?». I själva verket blev han nästan allt detta, ty han var
en av denna tids mest mångsidiga begåvningar. Liksom Reuterdahl
var han en av Ahlmans skyddslingar, och det var för Thomanders
skull, som den redlige Ahlman invecklade sig i en av de
våldsammaste befordringsstriderna vid
universitetet — då Thomander
sökte och förbigicks vid den
nyss omtalade ansökningen till
domprostsysslan. 1826 blev han
docent vid det teologiska
seminariet, och två år därefter
började han tillsammans med
Reuterdahl utgivandet av
Theologisk quartalskrift. Vänskapen
mellan båda bröts likväl, då
Reuterdahl och icke
Thomander 1845 blev domprost, och
de ordalag, i vilka Reuterdahl
i sina memoarer omtalar den
forne vännen, verka ytterst
osympatiska. Men ej heller
Thomander var den, som
skonade sina motståndare. Och
vänskapen återställdes icke, då
Thomander 1856 blev
Reuterdahls efterträdare på Lunds
biskopsstol, ty i politiken stodo
båda då i en avgjord
stridsställning till varandra.

J. H. Thomander. Litografi av L. Fehr. 1826.

Thomanders läggning var lika avgjort estetisk som Reuterdahls var historisk.
Han ägde en omfattande skönlitterär beläsenhet och en stor formtalang. Sin
litterära bana började han också såsom översättare — av Shakspere, av
Aristophanes, av Byron m. m. — och visade sig såsom sådan som en verklig mästare.
1824 planerade han en allmänt litterär tidskrift, och då denna plan fick vika för
Theologisk quartalskrift, inleddes dess första häfte med en följd översättningar,
verkställda av Thomander, av fornkristna dikter. Genom sin anställning såsom
lärare vid det teologiska seminariet drogs han emellertid in på teologiskt
författarskap. Om arten och betydelsen av detta kan jag naturligtvis ej hava någon
självständig mening, men det förefaller mig, som om hans senaste biograf, Nils Algård,
här skulle hava rätt, då han skriver: »Thomanders teologi utgör ej en fast sluten,
enhetlig storhet. Den har upptagit stoff från alla samtida företeelser: ortodoxi,
neologi och romantisk teologi. De olika linjerna dragas ej rätt ut, de korsas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>