Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erkänner han, att han vid 1828 års riksdag övergått till oppositionen, varom även
riksdagsprotokollen vittna — att det skett par dépit över det intorkade
gunstlingsskapet, nämner han dock ej. Det var under denna riksdag han kom Hierta
nära; tillsammans redigerade de den förut omtalade riksdagstidningen, och mot
slutet av året 1830 överenskommo de att gemensamt utgiva den liberala
tidningen Aftonbladet; enligt Hiertas uppgift var meningen, att Crusenstolpe skulle
bliva den egentlige redaktören. Men så skedde en ny omkastning i
Crusenstolpes politiska övertygelse.
Ledare för oppositionen vid början av 1828 års riksdag var den mycket
opålitlige Carl Henric Anckarsvärd, som dock redan på hösten 1829 närmade sig
Brahe och Karl Johan i förhoppning att på denna väg bli statsråd eller
riksståthållare — en förhoppning, som alldeles gäckades. Ungefär samtidigt drogs även
Crusenstolpe över till Brahepartiet, ehuru han till en början ännu upprätthöll
kontakten med sina gamla meningsfränder, och även han tyckes hava närt tämligen
högt flygande förhoppningar. Han drömde, efter vad han själv skrev, om att
bliva en ny markis Posa och började verkligen ett intrigspel, som något erinrar
om Schillers hjälte. Brahe, som icke tillhörde och ej ville tillhöra statsrådet, var,
som bekant, den inflytelserikaste mannen i riket, men mot honom stod statsrådet
af Nordin, som hade Svenska Minerva till sitt organ. Crusenstolpe tillskriver sig
en del av förtjänsten att hava utmanövrerat Nordin och tyckes i varje fall hava
varit djupt inne i den tidens politiska intrigspel. Genom Brahe hade han nu åter
förts samman med Karl Johan, och 1830, berättar han, »hade jag så ofta den
utmärkelsen att spisa vid konungens bord, att jag kan skryta av att där hava
varit nära nog barn i huset... Hans Maj:t tillät mig att ganska fritt framställa,
vad jag å min sida tänkte om saker — och personer. Mina företräden räckte
nu varje gång merendels ett par timmar, under vilka jag på konungens befallning
satt bredvid Hans Maj:t på soffan.» Som man ser skymtar här bilden fram av
en Posa eller rättare: en ny Brahe. Tyvärr blev dock likheten med den förre
större, och liksom denne föll även Crusenstolpe ur furstegunsten. Anledningen
var följande. För sin och Karl Johans politik behövde Brahe ett språkrör i
pressen. Posttidningen, som var officiell och ej inlät sig på någon diskussion, dugde
icke, ej heller Svenska Minerva, som stod Nordin nära, de smärre tidningarna
ännu mindre, och Brahe föreslog därför Crusenstolpe att sätta upp en ny tidning.
Efter vad denne själv erkänner, gjorde han sina villkor: ett ekonomiskt
understöd och befordran på ämbetsmannabanan. Men sangviniker, som han var,
förefaller han att hava tagit några halva löften för hela, och i varje fall var han
oförsiktig nog att utan några säkra garantier inlåta sig på det vanskliga företaget.
När så Hierta i oktober 1830 vände sig till honom för närmare överenskommelse
om redaktörskapet av Aftonbladet, »underrättade mig Crusenstolpe — skriver
han — att man från högre ort nyligen gjort honom så fördelaktiga anbud, om
han ville ställa sig i spetsen för en annan tidning av halvofficiell natur, att, ehuru
denna visserligen bleve av en annan tendens, än den jag tillämnat, hade han av
ekonomiska skäl och med avseende därpå, att det försäkrade honom om en
angenämare ställning än hans sysselsättning vid hovrättens bord, ansett sig böra
antaga den». Så utkom Fäderneslandet den 1 december 1830 — en vecka före
Aftonbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
