Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till förmån för den gamle skådespelaren Abraham De Broens barn. Denne hade
nämligen förut, 1795, fått privilegium på en teater på Djurgården, där han på
somrarna skulle få uppföra komedier, dramer och operetter. Teatern öppnades
1801 och privilegiet förklarades gälla även för De Broens barn, vilka innehade det
ända till 1862. Däremot avslogos alla framställningar om rätt att i själva staden
öppna någon privat teater, och som
vi erinra oss blev Anders Lindeberg
1834 dömd till döden såsom
majestätsförbrytare, då han väl energiskt
yrkade på sin rätt. Detta hade
emellertid till följd, dels att straffet för
majestätsförbrytelser högst betydligt
nedsattes, dels att privilegiet för
Kungl. teatern de facto, om än icke
uttryckligen, blev upphävt. I slutet
av 1839 började ett sällskap, Thalia[1],
att i Kirsteinska huset giva
teaterföreställningar, först endast såsom
sällskapsspektakel. Men 1841—1842
gav skådespelaren O. U. Torsslow
där representationer för allmänheten,
och då dessa ej åtalades, vågade
Lindeberg att trotsa förbudet. Vid
Karl XIII:s torg inköpte han en tomt,
uppförde där en teater, Nya teatern,
som den 1 november 1842 invigdes
med Lings tragedi Agne och en
komedi av Onkel Adam. Försöket
lyckades så till vida, att Lindeberg
ej blev åtalad för sitt trots emot
teaterprivilegiet, och därmed var isen
bruten. Själv skördade Lindeberg
intet guld av sin reformatorsgärning.
Edvard Stjernström som von Posert i Ifflands Spelaren. Svenskt teatergalleri. 1877—1878. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>