Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den stora affären och penningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora affären och penningen 35
ver pengar, utan då det har tillräcklig framgång för att
finansieras — för att bli en fond för en hel massa aktier och
obligationer. Allmänheten är lätt lurad och går lätt att draga fördel
av. För att ta ett exempel: en viss mängd papper tillhörande
»The Ford Motor Company of Canada» voro i marknaden och
kunde köpas för omkring 485 dollars per aktie. Några jobbare
köpte upp en del aktier, och för var aktie utsläppte de ett
hundratal av vad de kallade »bankiraktier» på 10 dollars stycket. Det
vill säga, de sålde för 1,000 dollars, vad de hade köpt för 485,
och det märkvärdiga var, att allmänheten gick i fällan och glatt
betalade två dollars för något de kunnat köpa själva för en
dollar! Detta visar, huru lätt det är att förvandla en
framgångsrik affär till ett redskap för jobbare.
Sålunda är det just, när en industri blir i högsta grad nyttig,
som dess hårdaste prov kommer. Penningmakten anvisar
vägen: stora emissioner. Den söker vinst på papper i stället för
produktion, lättvindiga framgångar genom utvattning av det
verkliga värdet. Detta är en frestelse, för vilken många
företag duka under i den villfarelsen, att det är affär. Det är icke
affär alls, utan endast att långsamt begå självmord. Kan du
peka på en enda stor industri, nu i arbete, som medvetet skapats
och närts av penningmakt? Varje stort företag har börjat i
smått, det växte emedan det fyllde ett behov och om det alls
ådrog sig någon uppmärksamhet på penningmarknaden, var det
först, sedan det vuxit sig stort. Ett företag, som kan bringa
sig själv till den punkt, där det tilldrager sig kapitalets
uppmärksamhet, skulle kunna fortsätta på egna fötter utan att
finansieras.
En annan klippa, mot vilken affärer krossas, är skulder.
Skulder är nu för tiden en industri. Att locka folk i skuld är
en industri. Fördelarna av skuldsättning ha nästan blivit en
filosofi. Det är möjligen sant att många människor, om icke
de flesta, skulle anstränga sig ganska litet, om icke de
tryckande skulderna jagade dem. I så fall äro de icke fria
människor och arbeta icke av fria motiv. Skuldmotivet är i
grunden ett slavmotiv.
Då affären råkar i skuld, tjänar den två herrar. Finans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
