- Project Runeberg -  I dag och i morgon /
73

(1927) [MARC] Author: Henry Ford With: Samuel Crowther
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nödvändighetens lag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nödvän dig heten slag 73

70 minuter till smältan. Ugnen lämnas i stillhet tills
metallerna äro fullt smälta, varpå en svag vaggning ger en homogen
blandning. Då den smälta metallen når en temperatur av 2,200
gr. Fahrenheit, skickas ett prov till laboratoriet för
analysering, under det att återstoden töms i små läglar, infodrade med
eldfast lera, vilka flyttas med en i taket anbragt spårbana.

Formarna, som användas för gjutning av små bussningar,
ha ett mönster som liknar en kedja av bussningar, förenade med
kanaler, och fyra eller fem sådana kanaler äro förenade på
ena sidan, så att det hela bildar ett sammanhang. Genom att
använda en sådan form är en gjutning tillräcklig för att
åstadkomma ett stort antal bussningar.

Formarbetarna äro försedda med alla möjliga hjälpmedel för
att åstadkomma ett hastigt och effektivt arbete. I stället för
att strö ut sanden för hand över formen, användas elektriska
skakare — ett tryck på en knapp är tillräckligt. Sanden måste
skakas väl och packas för att få en solid och hållbar form.
Åter visa sig maskinerna göra ett bättre arbete än någon
arbetare är i stånd till. Elektriska motstånd under metallbordet
upphetta formen och detta sker utan att arbetaren utsättes för
för stark värme under en het dag. I stil med denna idé är
anordnandet av ett system med kalluftsventilatorer, som blåsa
strömmar av frisk luft omkring arbetaren. För att få ut
gjutgodset måste formen göras i två delar, som sluta tätt
tillsammans och likväl kunna lätt tagas i sär. Förr var det vanligt
att mellan halvorna sprida ett fint pulver, lycopidium, som
erhålles från frömjölet på blommor, vilka endast finnas i
Ryssland. Detta var mycket kostsamt, men numera ha vi ett
billigare preparat som är lika effektivt. En luftvibrator och en
enkel utväxlingsanordning göra det möjligt att lyfta den övre
halvan av formen jämnt, så att den icke skadas.

Den färdiga formen föres av en ändlös transportbana till den
flytande strömmen av smält metall och fylles. Det finns en
tendens hos formen att vid fyllningen dela sig, varigenom
metallen suger sig ut mellan halvorna. Förr var det nödvändigt
att placera tunga vikter på formarna, vilket var ett tungt
ariste. Nu gör emellertid en enkel krampa, som Sr vridbart fäst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:55:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/imorgon/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free