Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Arbetslöner, arbetstid och lönemotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 I d a y och i morgon
lönerna, befinner sig i ett farligt läge. Och dock skulle en attar,
som delade ut sin sista slant i löner, stå inför faran att utplånas.
Man måste alltid räkna med tre faktorer: Ledaren, arbetaren
och affären. Att affären skall hållas gående måste alltid
erinras. Den skall förse arbetaren med utlopp för hans aktivitet
och allmänheten med förnödenheter och tjänster.
Det rätta slaget av lönestegring kommer som ett resultat av
företagsledningens tillämpning av lönemotivet. Sättet att
övervinna en hotande depression är att sänka priserna och höja
lönerna. Höga löner med höga priser hjälper ingen, det betyder
blott, att varorna blivit prissatta uppåt. Men högre löner och
lägre priser betyda ökad köpkraft — flera kunder.
Lönesänkning är intet medel mot svag konsumtion — det gör blott
konsumtionen ännu svagare genom att reducera antalet av möjliga
konsumenter. En av industrins uppgifter är att skapa såväl som
att tillgodose konsumenter. Och att skapa kunder sker genom
att utröna, vad folk behöver, genom att fylla detta behov till
rimliga priser och samtidigt betala tillräckligt för
framställningen, så att de som producera ha råd att köpa.
Bakom utbetalandet av höga löner ligger emellertid icke bara
önskan att betala dem. Ej heller har lönesatsen mycket att göra
med den löneskala arbetarna må begära. Frågan har en långt
större räckvidd — den leder tillbaka till industrins själva
struktur och den idé, på vilken den är uppbyggd.
Vi ha hört rätt mycket om, att vinstmotivet för bedrivande
av industri är oriktigt. Men vi ha icke hört något alls om vad
man kan kalla lönemotivet. Detta är det enda motiv, som betyder
något, ty det drar fram hela frågan om allmänhetens tjänande,
och tjäna vi verkligen allmänheten, har vinsten en benägenhet
att sörja för sig själv. Det är det nya motivet, som kan tillämpas
på all industri, till gagn för hela samhället.
Lönefrågan börjar icke med arbetaren. Den upphör med
honom. Den börjar vid arbetsgivarens ritbräda. Och innan en
penna sättes till papperet, måste ritaren-arbetsgivaren veta vad
han vill göra. Ämnar han skapa en sak, som kan hjälpa folk,
eller ämnar han endast frambringa något, som kan säljas till
folk? Det är en ofantlig skillnad i dessa två utgångspunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
