Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Något om jämvikten i tillvaron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något o iii jämvikten i tillvaron 205
ha de gått klockan tre på morgonen, och slutade arbetet klockan tio
eller närmare halv elva på kvällen.»
Fråga: »Hade ni inte mycket svårt att väcka edra barn till detta
omåttliga arbete ?»
Svar: »Jo, så där tidigt måste vi draga upp dem ur bädden sovande,
och ruska dem när vi väl fått upp dem på golvet, och kläda på dem
innan vi kunde få iväg dem till sitt arbete; men detta behövde vi inte
då de skulle iväg i vanlig tid.»
Fråga: »Hur länge kunde de få sova under denna bråda tid?»
Svar: »Klockan var närmare elva innan vi kunde få dem isäng, sedan
de först fått litet mat, och sedan brukade min gumma sitta uppe hela
natten ända till morgonen, av fruktan för att vi inte skulle få dem på
benen i tid.»
Fråga: »Blevo inte barnen omåttligt uttröttade av detta mödosamma
arbete?»
Svar: »Många gånger. Vi ha ofta gråtit när vi ha satt fram de
matsmulor vi hade att ge dem; vi måste ruska dem, och de ha ändå
många gånger fallit i sömn med maten kvar i munnen.»
Det var intet problem för dessa barn, huru de skulle använda
sin fritid! Det var inte heller något problem för de vuxna, ty
tolvtimmarsdagen var vanlig och sextontimmarsdagen långt
ifrån något undantag. Dessa människor gingo fort. Idag gå
endast maskinerna fort. Men våra maskiner måste skötas med
klar hjärna, och ledningen måste ha klar hjärna, eljest kommer
industrin att sacka tillbaka till sitt gamla, människomördande
stadium.
Ständigt arbete grumlar hjärnan. Att ständigt roa sig,
grumlar hjärnan. Vi måste söka uppnå ett slags jämvikt. Detta är
något nytt i världen.
För inte så värst länge sedan indelades mänskligheten i två
kategorier: sådana som arbetade, och sådana som roade sig.
Det är tämligen lätt att ständigt arbeta — även om, efter någon
tid, intresset för arbetet slappnar. Det är inte fullt så lätt att
ständigt roa sig, men jag förstår att det kan gå för sig. Dagens
arbete är kärnan av allting. Om inte dagens arbete fullgöres,
försvinner ledigheten. Världen kan inte uppehållas med lek
allenast.
Styrkan i allt detta rann upp inom mig för länge sedan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
