Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Nationernas välstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationer u as välstånd 241
delar av världen, och i alla dessa företag tillämpa vi exakt
samma metoder, som vi tillämpa i våra anläggningar i Förenta
Staterna; i alla betala vi approximativt samma minimilön som
vi betala i Förenta Staterna, och resultatet har å varje ort blivit
utomordentligt intressant. Våra löner utomlands äro två till tre
gånger högre än de löner, som vanligen betalas på platsen, men
emedan vi äro organiserade till att betala höga löner, få vi
billig produktion. Dessa utländska anläggningar äro icke små
amerikanska kolonier. Vanligen upprättas de och startas av
personer, som tränats i Detroit, men ofta även av invånare i det
land, där anläggningen är belägen. Men så snart
verksamheten tagit fart, anställas endast landets egna invånare. Vår
irländska anläggning är helt och hållet irländsk, vår engelska
helt engelsk, vår brasilianska helt brasiliansk, och så vidare
världen över. Vi ha en känsla av att vi icke skulle kunna bli
till verkligt gagn, om vi följde en annan kurs.
Låt oss som exempel taga våra anläggningar i Cork. Mina
förfäder kommo från trakten av Cork, och denna stad, med
sin underbara hamn, har ett överflöd av tomter, lämpliga för
industriella anläggningar. Vi valde Irland för en
fabriksanläggning, emedan vi önskade ge Irland ett handtag på vägen till
industri. Dessutom, det måste erkännas, spelade en viss
personlig böjelse för platsen in. Vi påbörjade anläggningen 1917,
men på grund av kriget stod den ej fullt färdig förrän 1919.
Ursprungligen var den ämnad för tillverkning av traktorer,
avsedda att distribueras inom Europa, men den fria produktionen
var så fjättrad av politiska förhållanden, att vi ändrade hela
anläggningen till ett gjuteri, som nu förser våra anläggningar
i England, och som med tiden kommer att tillgodose även våra
övriga europeiska anläggningar.
Cork har sedan länge varit en stad med tillfällig
arbetstill-gång och ytterlig fattigdom. Där finnas bryggerier och
bränneriet men ingen verklig industri. En man kunde i bästa fall
räkna med två à tre dagars arbete i veckan i dockorna, för
vilket arbete han kunde få sextio shillings, det vill säga femton
dollars, för stuveriarbete av hårdaste slag. Gick han ut som
lantarbetare, kunde han inte beräkna att få mera än trettio till
16 — Ford: I dag och i morgon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
