Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ERLANI) NORDENSKIÖLD
nådes af sina små barn och hustrur. De hade sä mycket
märkvärdigt med sig, gamla gevär, uniformer, socker,
tändstickor, krut, smällare, galonerade kepis, anelin m. m. Hur
mycket skall det ej finnas att berätta om, när man kommer
hem. Det bör vara minst lika underligt, som om en
jordinnevånare kom hem från en resa till månen. Hur
märkvärdigt skall det ej vara för de hemmavarande att få höra
talas om järnvägarna, fabriksmaskinerna, de elektriska
båglamporna, de kolossala hyddorna och allt annat nytt. De
lockas äfven de att göra den besvärliga, långa vandringen
och ännu vidsträcktare områden öppnas för den hvite
mannen utan strid, utan svårigheter.
Tack vare dessa vandringar till Argentina sprides en
stor massa verktyg, knifvar, vapen m. m., öfver hela El
gran Chaco och indianernas ursprungliga kultur förändras.
Många af dem lära sig under dessa färder något spanska,
ty indianerna ha lätt för detta språk. De lära sig till och
med ganska snart att tala rätt grammatikaliskt.
Till sockerfabrikerna komma mataco och choroti samt
delvis äfven toba med kvinnor, ungar, hundar, bohag, smuts
och ohyra och bygga där sina byar, alldeles som de bruka
i Chaco. De högre stående chiriguano och chané medföra
blott ett fåtal kvinnor och aldrig sina små barn, såvida de
ej ämna stanna för alltid. Chiriguano och chané bo i tält
eller i fabrikens ägare tillhöriga baracker.
Vid fabrikerna har jag sett indianerna arbeta, särskildt
mataco och chiriguano. De förra anses bäst till att skörda
sockerrören, de senare som gräfvare. Mataco och en del
chiriguano betalas för betingsarbete. De bästa chiriguano
äro dagsverkare och jämställas med de hvite arbetarne. I
regel förtjäna chiriguano 1 ä 1 Va peso, matacomännen 40
centavos och matacokvinnorna 20 c-entavos utom maten om
dagen. Arbetstiden är för de senare ungefär åtta timmar,
för de förra tio.
En del anteckningar har jag kunnat göra rörande
indianernas flit. Chiriguano arbeta i regel alla dagar med un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
