- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
7

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF. 21

dantag af måndagen, då de sofva af sig söndagsruset. I
San Lorenzo, ej långt från Esperanza, där jag hade tillfälle
att samla en del statistiskt material, arbetade matacomännen
i medeltal 12 l/t och matacokvinnorna 11 l/a dagar i
månaden. Bästa resultatet visade en matacokvinna, som arbetat
125 dagar och en matacoman, som arbetat 110 af 127
möjliga. Höfdingarna och tolkarne arbetade minst.

När indianerna betalas, är det nödvändigt att se till,
att de ej få ut all aflöning under arbetets gång, utan ha
något innestående, tills de återvända hem, annars anse de
sig lurade.

Dör en indian, till hvilken fabriken står i skuld, så
begära mataco, choroti och toba ingenting. Inträffar
detsamma bland chiriguano, fordrar höfdingen skuldens
betalande genom honom till de efterlefvande. Orsaken till detta
är möjligen den, att chiriguano, tack vare den långvariga
beröringen med de hvite, bättre känna dessas arfsförhållanden.

Tyvärr göres ingenting för att civilisera de indianer,
som komma till sockerfabrikerna. De demoraliseras där i
allra högsta grad. Männen förfalla till dryckenskap, d. v. s.
de lära sig dricka brännvin, i jämförelse med hvilket alla
de inhemska dryckerna äro betydligt oskyldigare. Tack vare
brännvinet och dåligt exempel från de hvite arbetarnes sida,
dödas årligen ett stort antal indianer i slagsmål vid
fabrikerna. Indiankvinnorna sälja sig åt de hvite.
Könssjukdomar grassera bland de indianska arbetarne, af hvilka en
del rent af besöka bordellerna, där de göra bekantskap med
hvita kvinnor. En chiriguanohöfding Maringay, som aldrig
varit i Argentina och om hvilken jag längre fram får
tillfälle att tala ganska mycket, frågade mig en gång:
»Säg mig, är det sant, att i Argentina finnas handelsbodar,
där man får hvita kvinnor för 2, 3, 5 pesos allt efter
beskaffenheten’?> Maringay tyckte nog att det var underliga
bodar de hvite hade.

En del chiriguanoindianer komma med sina familjer
till sockerfabrikerna och återvända aldrig till sin hembygd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free