Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ERLANI) NORDENSKIÖLD
samma mediciner, samma offer på bergspassen, samma
slungor o. s. v. Denna stora likformighet är slående, när man
tänker på motsatsen mellan fjällens bebyggare och urskogens.
Efter ett par dagars ridt från Cuzco, det gamla inkarikets
hufvudstad, mot urskogarna, så är man på vilda indianers
område, indianer, som ha så godt som ingenting
gemensamt med fjällens bebyggare. Här i nordligaste Argentina
liksom i södra Bolivia är icke motsatsen fullt så skarp, men
den är likväl mycket stor. I)e stammar, som jag här skall
tala om och som bo endera på fjällens sista utlöpare mot
slätten eller på densamma, ha bra litet gemensamt med
quichua och deras ättlingar. Rida vi öfver fjällen direkt
från Calilegua i Argentina till Cuzco, så möta vi som
bekant icke mer än tvenne indianspråk, quichua och aymara.
Följa vi urskogsvägarna och floderna, så lära vi känna minst
ett tjugotal språk, innan vi öfver S:a Cruz de la Sierra,
öfver Rio Mamore och Rio Madre de Dios taga oss fram
till inkas gamla hufvudstad.
o
Återkommen till fabrikerna från Calilegua, afslutade jag
utrustningsarbetet och den 5 maj sutto vi i sadeln för att
draga mot norr, mot Rio Pilcomayo. Några dagar senare
gingo vi öfver Rio Bermejo och fortsatte längs med Andernas
sista utlöpare. Det område, genom hvilket vi nu passerade,
var dels bebodt af hvite, dels af mataco-vejos, hvilka äro
fullständigt beroende af de förra. Allt, livad jag kunde
samla från dem, köpte jag upp; om kvällarna satt jag
hos gubbarne och de berättade mig ett och annat. Dessa
mataco ha en saga om en stor brand, som härjade världen.
En fågel »miya» har röfvat majsfröna åt dem af en liten
röd vildkatt »note», en liten svart och röd fågel »sipup» har
röfvat frön af pumpa. Marsvinet »no-tek» har röfvat elden
från en ond ande *tacuash», som gömde den och inte ville
dela med sig af den åt mataco.
Mataco-vejos äro starkt påverkade af den mäktiga
chiri-guanokulturen, om hvilken jag får tillfälle att utförligt tala
längre fram. Sålunda äro de de enda indianer i Chaco utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
