Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF.
21
af en eller annan stork eller and. Ödlor, äfven de stora
iguanaödlorna, kila under varma soldagar öfver allt omkring.
Miltals äro slätterna öfversållade af jordråttornas, för
ryttaren så besvärliga, hålor.
De vilda djuren erbjuda i Chaco icke mycken fara för
den, som bär eldvapen. Jaguaren är indianernas fasa.
Kort före, jag en gång kom till ett matacoläger, hade en
jaguar släpat bort och dödat en indian från en eld, där ban
låg och sof jämte ett tjugotal kamrater. Giftiga ormar, äfven
skallerormar, förekomma, men man ser dem sällan. I
sjöarna kan man ej bada och det kan äfven vara farligt i floden.
Det finnes knappast en indian vid Rio Pilcomayo, som ej har
talrika ärr af palometafiskar x)2). Med sina knifhvassa
tänder skära dessa ut stora köttstycken ur kroppen på dem,
som äro nog oförsiktiga att bada, där de finnas. En gång
skulle Moberg simma öfver Rio Pilcomayo. Det var under
slutet af torrtiden och vattnet strömmade fram i en smal,
djup ränna. Alldeles öfversköljd af blod kom han ur floden.
En liten siluroidfisk hade i massa öfverfallit honom och
tillfogat honom talrika djupa sår med sina hvassa,
lancettfor-made fenor. För att skydda sig mot palometafiskens bett
använda ashluslay, när de vada i sumpmarkerna, strumpor
tätt knutna af c-araguatåsnören 3).
Vackert är det ej i Chaco. Skogen tjusar ej ögat
genom någon yppig grönska, palmskogarna och vassnåren
trötta genom sin enformighet, sjöarna äro få och små. Rio
Pilcomayo har här inga bifloder. Ingen kulle, intet berg
finnes, hvarifrån man kan få utsikt öfver landet. I det inre
af Chaco finnes icke ens en sten, knappast ett gruskorn.
Af stoft och siam består marken öfverallt.
Regntiden börjar i november eller december och slutar i
april eller maj. (lör man en resa till dessa trakter och tän-
’) Erie v. Rosen har publicerat en utmärkt fotografi af en choroti
med ett ärr efter en sådan fisk. The Chorotes Indians in the Bolivian
Chaco. Stockholm 1904. Taflan VI. Serrosalmo sp.
3) Caraguatä = Bromelia Serra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
