- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
22

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 ERLANI) NORDENSKIÖLD

ker blott följa Rio Pilcomayo, är torrtiden den bästa tiden
att färdas. För att göra exkursioner inåt det vattenfattiga
norra Chaco bör man välja början af regntiden.

Chaco är hälsosamt. Under vår vistelse vid Rio
Pilcomayo sjuknade hvarken jag eller mina följeslagare och de
hvite nybyggarne förefalla i regel ha god hälsa. Möjligt är,
att personer med svagt bröst i längden fara illa af de
vidriga stoftstormarna.

Yi togo nu afsked af våra vänner i Tonés by och
lofvade att komma tillbaka. Hvem vet, när det sker?
Kanske dansar jag än en gång med i ringdansen på den stora
öppna platsen, kanske dricker jag mig ännu en gång glad
af algaroboöl och skränar på festerna hos dessa mina
ash-luslayvänner. Bäst är det att kanske aldrig återvända.
Dröjer jag någon tid, har nog äfven här så mycket
förändrats och försämrats att ett nvtt besök — blott blefve en
stor missräkning.

Med vår vägvisare lämnade vi Rio Pilcomayo och begåfvo
oss inåt norra Chaco. Jag hade väntat mig att finna föga
bebodda trakter, men insåg snart mitt misstag.
Yältram-pade vägar förde i alla riktningar. Yägvisaren öfvergaf oss
redan efter två dagar, men vi hade lyckan att finna annat
ressällskap. Tvenne ashluslayindianer, hvilkas hustrur
mördats och barn röfvats af toba, voro på väg till
mataco-guisnay för att med dem som mellanhand underhandla om
att mot gåfvor få utlösa sina barn ur fångenskapen. Yi
slogo oss ihop.

Xär vi kommo till byarna, blefvo vi mottagna med gråt
och veklagan. På detta sätt visade kvinnorna våra nya
vänner sitt deltagande i deras sorgJ). Öfverallt blefvo vi väl
emottagna och fingo vi under de stormiga, regniga nätterna
dela det sparsamma utrymmet i hyddorna och värma oss
vid lägereldarna. Man inbjöd oss äfven ibland till de enkla

1 En viss likhet syntes mig detta bruk ha med de
hälsningsceremonier. som beskrifvas af äldre författare. Jämför Friedcrici: Der
Tränengruss der Indianer, (ilobus Bd. LXXXIX N:r 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free