Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Bland indianer vid Rio Pilcomayo (forts).
Deras samhälle.
Vi äro alla bröder, sade en gång en chorotiindian till
mig. I stort sedt bilda också choroti och ashluslay två
familjer. De bo fördelade i ett betydligt antal byar af
växlande storlek. Där finnas byar på helt få familjer och
byar såsom ashluslayhöfdingen Mayenténs by, som hade
c:a 1,000 innevånare. Byarna, eller rättare de platser, där
byarna anläggas, ha namn. Sålunda kallades en chorotib}T
vuåtsina = jordråtta, en annan höpla = gräsblomma, en
tredje tönoclel = gammal pöl, en fjärde asnatelémi = hvit
jord o. s. v.
Choroti och ashluslay äro ej fullt bofasta. De flytta,
om också inte långt, ständigt. När jag sålunda år 1909
besökte deras land, fann jag högst få byar på samma
platser som 1908. De flytta för fisket, de flytta för algarobon,
de flytta för sina åkrar o. s. v. Under torrtiden flytta
mycket indianer ut till Rio Pilcomayo, där de fiska. Under
regntiden draga de sig åter inåt landet, där de i regel ha
sina åkrar. Hela människomaterialet i choroti- och
ashlu-slaysamhällena är synnerligen rörligt. Ibland dela
familjerna på sig, ibland slå de sig ihop till stora grupper.
Individerna, särskildt ungdomarna, flytta ständigt mellan
byarna. De choroti- och ashluslay by ar, jag sett, ha legat
dels i skogen, dels ute på slätten. Några chorotibyar lågo
under torrtiden nere vid Pilcomayofloden på den låga, år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
