Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l it INDIANERNAS LIF
43
om hvarandra uti en bukt af floden med
ganska stillastående vatten, där fisken
samlats.
Vid dessa fiskefärder får man riktigt
tillfälle att beundra, huru vackert vuxna dessa
9. Nål att träda upp fisk på. Ashluslay.
indianer äro. Man ser ingen, som är
korpulent, ingen, som har öfverdrifvet stor
måge. Alla äro de väl byggda.
Xär man är trött af fisket, så slår man
sig ned på stranden, rastar och äter upp
en del af fångsten. Resten bär man hem
till byn till hustru och barn. Får man blott
litet fisk, så har man så mycket
ansvarskänsla, att man ej äter upp allt själf.
Choroti och ashluslay fiska utan
kanoter. De ha inga farkoster. Det är
simmande oc-h dykande som uttrar, som de förfölja
sitt bvte.
Enligt den italienske forskningsresanden
Boggiani*), ha däremot de ashluslay och
choroti kulturellt närstående lengua i
paraguayska Chaco mycket kanoter. Liksom
choroti och aschluslay, ha hvarken toba,
mataco eller chiriguano vid öfre Rio [-Pilco-ma}To-] {+Pilco-
ma}To+} farkoster. Det är likväl troligt att
choroti och ashluslay förr haft kanoter.
Därpå tyder deras spadars starkt
paddellik-nande form (bild 10). Dessa ha kanske
fört-använts både som paddlar och spadar.
10. Spade.
Ashluslay. u. ’/io
*) Boggiani. Compendio de Etnografia 1’araguaya, s. 172. Asuncion 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
