Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ERLANI) NORDENSKIÖLD
frukter och rötter, gräfkäppar, om de ämna söka rötter,
och långa krokar, om de ämna samla frukter, som sitta
högt uppe i träden. Mannen ser man högst sällan samla
frukt. När han gör det, är det uteslutande för att
hjälpa hustrun ett tag. Utom frukter ätes äfven en del
blad, rötter, rotstockar af caraguatä m. m. Vid
tillvaratagandet af dessa sistnämnda, användas egendomliga
gräfkäppar och träsågar.
De vilda fruktbestånden ha icke särskilda ägare. En
indian gör dock inga ströftåg in på en främmande stams
mark för att samla frukt.
Det är häpnadsväckande, huru dessa indianer känna
alla skogens och fältets växter. En hvit man, som länge
varit fången hos toba, har berättat mig, att en gång
var det en förfärlig brist. Man försökte att koka och
mala alla möjliga och omöjliga kvistar, rötter och blad för
att få ur dem något matnyttigt.
Det är säkert under sådana bristtider, som människan
kommit på en sådan idé, som att genom kokning och
utpressning af saften tillgodogöra sig en giftig växt
såsom mandiocan. Herrmann1) berättar huru ashluslay förstå
att genom kokning göra en giftig frukt, af chiriguano kallad
»Ihuahuasu», ätbar.
Yi böra äfven komma ihåg, att botanisterna icke gifvit
människan en enda af de viktiga kulturväxterna. De ha
alla redan varit kända af naturfolken.
Ashluslay och äfven choroti ha många, om också inte
stora åkrar och lefva flera månader af året af deras
produkter. Man kan likväl besöka flera choroti- och
ashlu-slaybyar, utan att se enda åker, ty dessa ligga i regel ej
nära hyddorna och ej nära floden2).
o
Åkrarna äro bristfälligt eller ej alls inhägnade. De äro
’) Herrmann, 1. c. sid. 128.
2) Enligt Boggiani ha lengua också sina åkrar långt från floden.
Compendio s. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
