Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
4(.)
i norra Chaco använda. Sedan frukterna rostats, torkas de
och kunna bevaras i många månader. Indiankvinnan är en
liten omtänksam husmor.
Detta förvånar kanske läsaren, som möjligen hört
naturfolken beskrifvas, såsom om de blott lefde för dagen och
aldrig tänkte på kommande bristtider.
16. Ugn, gräfd i jorden. Ashluslay.
a = jordyta, b = barkstycken, gräs m. m., c = gång, genom hvilken man
blåser på glöder, d = glöd.
Maten koka indianskorna i enkla lergrytor. Man äter
i regel ur skålar af kalebasser och med fingrarna eller
en sked af en mussla eller en kalebass. Då kvinnorna ej
alltid ha tillgång till en järnknif använda de ännu
träknif-var (bild 17), med hvilka de fjälla och rensa fisken.
Mortlar af hårdt trä med stötar af samma material
äro vanliga. Ashluslay använda äfven mortlar af ett helt
annat högst märkvärdigt slag.
De bestå af gropar i jorden, som
man invändigt klädt med lera,
som fått torka i solen.
Naturligtvis blifva de frukter, som
krossas i dessa mortlar, något
jordblandade, men litet smuts
mer eller mindre gör så litet till
saken i det indianska köket.
Korgar äro bland dessa indianer okända, äfvenså
verkliga såll. När indianskorna vilja sålla t. ex. algarobomjöl (bild
14), använda de helt enkelt ett stycke af en caraguatåväska.
17. Knif af trä. Ashluslay.
Användes till att fjälla och
rensa fisk. l/t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
