Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
4(.)
gränsområdet mellan de bägge stammarna liksom äfven
mellan mataco-notén och choroti och mataco-guisnay och
ashluslay. I äktenskap mellan ashluslay och choroti följa
flickorna kvinnornas, gossarne männens tatuering.
Chorotimannen flyttar, när han ingår äktenskap, till sin
hustrus by och bor där åtminstone en tid.
Månggifte synes mig vara okändt såväl hos choroti som
ashluslay. Syskon- och kusingifte är förbjudet. Hustrun
är i regel några år yngre än mannen. Blott en gång hörde
jag här talas om ett upplöst äktenskap. I)et var min
cho-rotivän, Nyato, hvars hustru kort förut hade begifvit sig
till sockerfabrikerna i Argentina med en annan man.
Nyato var helt melankolisk, men han var dock redan omgift.
En del reseskildrare *) utmåla den gifta kvinnans
ställning hos indianerna såsom mycket beklagansvärd. Detta
beror säkert i de flesta fall på ytlig observation. Man har
sett mannen, bärande blott sina vapen, åtföljd af hustrun,
lastad med hela bohaget, företaga långa vandringar, och
man har upprörts öfver kvinnans orättvisa behandling. Detta
är likväl alldeles naturligt och rättvist. Mannen bär vapnen
och ingen annan börda för att vara beredd att försvara de
sina och för att jaga, om tillfälle erbjuder sig. Det är nog
riktigt, att choroti- och ashluslaykvinnorna få arbeta hårdt,
men de behandlas ej illa. Männen hjälpa dem i mycket.
Många af de verktyg, kvinnorna använda, tillverka männen
åt dem. De äga alla de redskap, kläder etc., de använda och
männen respektera deras äganderätt. När mannen gör en
bytesaffär, tages kvinnan ofta till råds.
En gång hade jag sålunda gjort upp med en
choroti-indian om att mot en skogsknif få byta mig till en
ma-tacoskalp, som han hade. Affären var redan klar, då
gumman hans kom och lade sig emellan. Hon förbjöd helt en-
’) En riktig uppfattning af kvinnans ställning i det indianska
samhället har Koch-Grünberg i sin utmärkta skildring af indianlifvet vid
Rio Negro. Zwei Jahre untcr den Indianern. Eerlin 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
