Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ERLANI) NORDENSKIÖLD
kelt bytet. Till slut bjöd jag en hast för skalpen, men det
hjälpte inte. Gumman var envis och gubben »stod under
sandalen». Man kunde verkligen tycka, att mannen borde
ensam fått bestämma öfver den krigstrofé, han förvärfvat.
Kvinnan representerar det arbetsamma elementet inom
stammen, men hon är ingen slaf. Fullt frivilligt arbetar
hon flitigt för sin familjs underhåll.
I de stora dryckeslagen deltaga, såsom jag längre fram
skall tala om, chiriguanokvinnorna såväl som männen. De
senare intaga dock hedersplatsen. Choroti- och
ashluslav-männen dricka upp allting själfva. Iios alla dessa indianer
äta ej kvinnor och män tillsammans. Det är också viktigt
att komma ihåg, hvad vi lärt rörande de olika stammarnas
könslif. Chorotikvinnan väljer sig sin följeslagare genom
lifvet, hos chiriguano tar männen initiativet. Chorotikvinnan
väljer sig en man för att arbeta för honom och med honom,
under det att chiriguanokvinnan arbetar gemensamt med
mannen för hemmet. När en chorotiflicka gifter sig, är hon
redan något passerad. Chiriguanoindianen tar en orörd
flicka till hustru. För chorotikvinnan börjas med giftermålet
den tredje perioden af hennes lif, arbetsperioden,
chiriguanokvinnan har, när hon gifter sig, ännu sin ungdom kvar
och kan ännu behaga sin man. Vi se sålunda att kvinnans
ställning är bättre, där männen fria, än där hon friar själf.
De gifta kvinnorna deltaga aldrig i dansen och de gifta
männen högst sällan. När de senare dansa, så är det i
främmande byar och kanske, utan att frun vet om’et. Den gifta
kvinnan bedrager i regel icke sin man, på mannens trohet
kan hon likväl icke lita för mycket. Har han en älskarinna
och hustrun får tag i henne, då blir det slagsmål och ofta
ett blodigt sådant.
Indiankvinnan föder lätt och återgår snart, ofta efter
en dag sedan hon födt, till sitt arbete. Någon äldre kvinna
utför barnmorskans roll. Hos choroti förekommer liksom
hos många andra indianstammar det bruket, att fadern till
barnet ligger i barnsäng och håller diet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
