Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF 147
grytan. En eller annan stornäbbad »tucan»1) ser man ibland.
Feta dufvor, gödda med majs, lefva ofta i massor i
indianernas åkrar. I Rio Pilcomayo är fisket rikt, i småflodema
äro fiskarna små och dåliga. De indianer, som bebo dessa
trakter, måste vara åkerbrukare och majsodlare äro de i
allra högsta grad. Majs, det är för dem mat, dryck,
gjädje, allt!
Några äfventyr har jag ej att berätta från dessa
indianer. Hvem som helst kan utan svårighet resa bland dem.
Etnografens största sorg är, att han inte kan samla
allt gammalt ocli intressant, han ser där. Det är så svårt
att föra med sig allt.
Annu finnes i Chacos vildmarker en chiriguanohöfding
Cayuhuari, i hvars bv ingen hvit man varit. Den skall
ligga vid en stor sjö. Där beta stora hjordar af hästar
och kor och majsladorna äro alltid fulla. Där äro
indianerna rika, ty där finnas inga hvite. Så berättas det
åtminstone.
Cayuhuari, som bor i Chaco allt sedan upproret 1890
har en hvit, röfvad kvinna till sonhustru. Man säger att
han jämte toba besökt sockerfabrikerna i norra Argentina.
Han hade sin sonhustru med sig. Agame af fabriken
erbjödo sig att rädda henne från indianerna. »Jag vill ej
lämna dem», sade hon. »Där borta hos dem har jag mina
barn». Det svaret hedrar henne.
Chiriguanoindianernas seder och bruk ha skildrats af
flera författare 2), af hvilka de flesta varit missionärer, så att
vi veta mycket mer om dem än om choroti och ashluslay.
En del, af hvad jag här berättar om dessa indianer,
är icke nytt, om också sedt i ny belysning. Åtskilligt,
särskildt hvad beträffar det religiösa, är likväl olika
missionärernas skildringar. Hvad jag samlat i den vägen är från
chané och missionärerna känna bäst cliiriguano.
Rhamphastus.
2) Den allra mesta litteraturen finna vi citerad af Domenico del
Campana: Notizie etc. 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
