Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERLANI) NORDENSKIÖLI>
Ett mycket viktigt kapitel i dessa indianers historia är
äfven missionärernas långvariga och ihärdiga arbete att på
relativt fredligt sätt eröfra indianernas land. Detta finnes
utförligt behandladt i litteraturen.
Det är dock inte dessa indianers historia såsom vi
känna den genom litteraturen, jag här skall tala om, utan
om indianen som historiker.
När man talar med indianerna, är det icke mycket de
veta om sin egen historia, deras tradition går ej långt
tillbaka i tiden. Chané vid Rio Parapiti berättade mig, att
de först bodde vid öfre Rio Parapiti *) hvarifrån de
för-drefvos af en stor höfding. En del stannade, där de nu bo,
andra begåfvo sig genom Chaco till Rio Paraguay, hvilken
tiod som nämndt ej är okänd för dessa indianer. Vid Rio
Paraguay finnes också arowaker.
Först bodde chiriguano vid nedre Rio Parapiti,
hvarifrån chané fördrefvo dem. Detta är möjligen »officiell
historia», ty snarare är det chiriguano, som jagat ut chané från
de bördiga dalarna vid öfre Rio Parapiti.
Batirayu berättade mig, hvad han visste om
chané-indianernas vid Rio Parapiti historia. Den siste store höfdingen
var Batirayus farbror, Aringui. Denna förde mycket
indianer af sin stam för att arbeta i Argentina. Hans
företrädare var Yambåe. Före honom innehades
höfdingevär-digheten af Oc-hoapi. Under hans tid började de hvite
tränga in i landet. Denne höfding skildras såsom en
märklig man, som sökte att införa de hvites seder och bruk
bland sina indianer. Bekant är Ochoapi för sina
vidsträckta resor oc-h för att hafva förföljt trollkarlarne. Han
lär ha varit i Buenos Aires. Före denne innehades
höfdinge-värdigheten af Chötchori. Under dennes tid hade de hvite
ännu icke kommit till nedre Rio Parapiti. Här tager
’) Detta bekräftas af Viedma: Descripcion geografica y estadistica
de la Provincia de Santa Cruz de la Sierra. Coleccion Pedro de Angelis.
Buenos Aires 1836. Tom. III, sid. 180—181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
