Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
147
samlar sig i kalebasserna, som då och då vittjas af
kvinnorna. Dessa smyga sig fram till kalebassen, sätta handen
hastigt för mynningen och lyfta upp densamma, hvarefter
de tömma innehållet i gropar på flodstranden.
Ett annat sätt att fiska, som brukas mycket i nämnda
flod, är att dämma upp aflånga dammar i sanden, i hvilka
fisken samlas. Fisken fångas, sedan man tömt ut vattnet
ur dammarna. Ibland låter man dammen sluta i en backränna,
som sluttar ned i en håf, ur hvilken fisken ej kan komma ut.
Allt det fiske jag
sett i Rio Itiyuro, skedde
under solvarma dagar
under torrtiden.
I öfre Rio
Pilco-mayo fiska chiriguano
med krokar erhållna
af de hvite, med nät
liknande choroti
dvk-nät, fastän mindre, och
genom att skjuta fisk
med pil och båge, en
konst som mig
veterligen är okänd för de
indianer, som bo längre ned för floden. De pilar, som
användas till fiske, ha två eller flera spetsar.
I Rio Parapiti såg jag chané och chiriguano fiska med
nät af en typ, som vi se här afbildad (bild 91). Vid
fisk-skytte använda chiriguano där pilar med många, fina spetsar.
I dessa sistnämnda floder är det alltid männen, som
fiska på djupare vatten med nät och med pil och båge,
under det att kvinnorna nöja sig med att fånga småfisk i
uppdämningar, där floden är halftorr.
Ej så sällan företaga indianerna långa färder för att
fiska. Sålunda bruka chané någon gång under torrtiden
besöka de sumpmarker, »madrejones», i hvilka Rio Parapiti
förlorar sig.
r
90. Fiske med kalebass. Rio Itiyuro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
