- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
173

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF

147

indianer till hjälp, kommer man dock öfver, så vidt det
är möjligt.

Såsom en egendomlighet kan jag berätta, att jag under
hela min resa aldrig sett en infödd hvit eller mestiz fiska.
Det är inte fint att äta färsk fisk i Bolivia, Vid Rio Pilcomayo
åto officerarne på militärposteringarna nästan aldrig den läckra,
färska, laxliknande fisken från floden, utan föredrogo lax i
burk från Alaska, Då denna är ganska ålderstigen när den
kommer till Bolivia, så smakar den otäckt. Krokfiske är
också den enda fiskemetod, de hvite lärt indianerna.

Chiriguano och chané ha af husdjur blott hundar, som
de ej fått genom de hvite. Dessa hundar synas mig numera
mycket uppblandade med främmande blod. De ha alltid
namn, t. ex. tirupotchi (gammal klädnad), chapikåyu (gula
ögonbryn). I regel ha chiriguano och chané mindre hästar,
åsnor, kor, får och getter än choroti och ashluslay. Höns
och svin ha de däremot mera Någon gång ser man äfven
ankor, pärlhöns och kalkoner. I vissa trakter, såsom t. ex.
i Caipipendidalen, där indianerna äro rika, ha de likväl
mycket boskap. Hvad de hafva, söka tyvärr de hvite på
allt sätt att lura af dem. Det är sålunda inte ovanligt, att
en hvit man eller käring kommer med några kaggar alkohol
till en by och lämnar den med ett par af indianernas bästa
kor. De hvite bli rikare och indianerna fattigare.

Menageriet af tämda djur från skogen, som man ser i
de mera primitiva indianernas byar, finnes ej hos dessa
indianer. En öch annan papegoja, som talar litet guarani, är
likväl ej ovanligt att finna i hyddorna.

Matlagning.

Det snusk, som möter en i matlagning och ätning hos
choroti och ashluslay, finner man ej hos chané och chiriguano.
Födan är däremot sorgligt enformig. Det är majs i alla
möjliga former, kokt majs, rostad majs, majsbröd bakade i
askan, majsmjölvälling och ångkokt majsmjöl. Det
sistnämnda tillagas i en här afbildad apparat (bild 92).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free