- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
176

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

ERLANI) NORDENSKIÖLI>

äldre bland dem ser man aldrig sysslolösa. I)e spinna, de göra
lerkärl, de väfva. Jag har lärt mig beundra dessa kvinnor,
beundra deras kärleksfulla omsorg om barnen, deras Hit och deras
omtanke om hemmet, deras konstfärdighet och deras smak.

Männen lata sig däremot ganska grundligt. De ta i ett
tag ibland, men så låta de också ofta arbetet vara för att
dricka majsöl. Dryckesfesterna, som jag skall skildra här
nedan, tveka nog både männen och kvinnorna om, men det är
de senare, som ha det mesta besväret med anordningarna.

Spel.

Någon gång ser man männen spela. Det vanligaste spelet
är numera taba, som spelas med språngbenet af en ko och
som dessa indianer lärt sig i sockerfabrikerna.
Äfven tärningsspel är inte ovanligt, att de
numera känna till. Reglerna för detta spel tyckes
vara deras egna, eller rättare eget uppkok på
de hvites.

»Daro», såsom chiriguano efter spanskan
kalla tärningsspelet, spelas af två personer med
af dem själfva tillverkade tärningar. I Tihuipa
antecknade jag följande regler för detta spel
(bild 93).

Alla öfriga kombinationer äro = 0. Den,
som först har tio streck, vinner. Strecken markeras på marken.

Af egna hasardspel ha de två slag. Det ena är
detsamma, som vi lärt känna å sid. 67, från choroti och ashluslay.
Chiriguano kalla detta spel »chücaråy», chané »chunquånti»l).

Det andra spelet, som är bekant för både chiriguano
och chané, har jag ej sett hos andra indianer. Det kallas
tsücareta och spelas med en hög pinnar, som på ena sidan
äro konvexa och på den andra plana eller konkava (bild 95).

Först lägges en pinne (måma) ut, så att den pekar mot
den, som skall kasta (bild 96). Vi antaga, att den lagts så,

l) Jämför Erland Nordenskiöld: Zeitsch. für Etlin. 1910, H. 3 o. 4.

93. Spelregler för
»daro».
Cliiriguano. Tihuipa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free