Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Ur chané- och chiriguanoindianernas lif (forts.)
Från moderlifvet till grafven.
Strängt arbeta chané- ocli chiriguanokvinnorna äfven
under hafvandeskapet, ända tills de skola föda. I Yocapoys
by var en hafvande kvinna, hvilken jag skänkte en dufva,
som jag skjutit. Yocapoy upplyste mig då belt upprörd,
att en hafvande kvinna ej får äta dufva. När chané- eller
chiriguanobarnet kommer till världen, förorsakar det bestämdt
icke mycken smärta åt sin mor. Dessa kvinnor äro friska
och föda lätt såsom alla indiankvinnor, som föra ett sundt
lefnadssätt och som aldrig burit åtsittande kläder. De ligga
ej heller i barnsäng, det får ungens pappa göra i stället.
Återigen möta vi detta egendomliga bruk, »couvade», som
är bekant från så många indianstammar. Flera dagar skall
mannen ligga och hålla diet. Hos chané vid Rio Parapiti
får han de första dagarna blott äta kokt majs och
mjölvälling samt sedan äfven sötpotatis. I flera dagar får han
ej äta kött. Ater han t, ex. kött af get, så skall ban dö
bräkande som en sådan. Chiriguanoindianen Taco berättade
mig, att lian fått sin stora måge, därför att han ej iakttagit
detta viktiga bruk. »Fem dagar borde jag ha legat och
hållit diet», sade han.
Bruket af couvade har, som bekant, en mycket stor
utbredning i Sydamerika. Hos de stammar, jag lärt känna,
förekommer det med säkerhet utom hos chiriguano och chané
hos choroti, güaravü och chacobo. K. v. d. Steinen ’), som
l) K. v. d. Steinen: Unter den Nalurvölkern Zentralbrasiliens.
Berlin 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
