Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
147
utförligt talar om detta bruk från Rio Xingu, säger, att
det troligen är bekant för alla brasilianska stammar. Det
synes däremot, som om bruket af couvade vore okändt från
quichua och aymara, d. v. s. från fjällkulturen i Bolivia
och Peru. Detta är en af de många viktiga motsatser, som
finnas mellan fjällens och urskogens indianer.
Güarayüindianerna i nordöstra Bolivia sade mig, att
0111 en man går på jakt. strax efter sedan hustrun födt, och
t. ex. skjuter en papegoja, så kan han döda sitt barn.
Under första dagarna af lifvet följer nämligen barnets själ
fadern.
Mycket sällan födas hos chané och chiriguano barn före
äktenskapet. Jag tror, kanske misstager jag mig, att dessa
indianers kvinnor i regel äro kyska, innan de gifta sig. A id
Rio Itiyuro fanns bland c:a 500 chané blott ett barn, som
var födt af en ogift kvinna. Yanskapta barn födas mycket
sällan. Sålunda finnas, efter hvad jag sett och efter hvad
Batirayu uppgifvit, i hela Parapitidalen bland 1,500 à
2,000 chané ingen blindfödd, ingen vindögd, ingen idiot
och blott en med vanskapta extremiteter samt fyra
döfstumma. Starkt stammande indianer har jag ej
observerat,
Jag vet ej, om de vanskapta barnen vanligen dödas äfven
hos dessa indianer, men det är troligt. Ej heller vet jag,
om fosterfördrifning förekommer. Säkert är, att dessa sunda
kvinnor sällan föda barn, som ej äro välskapta. I
Parapitidalen fanns likväl, som nämndt, en gosse med vanskapta
extremiteter. Ena höftbenet var alldeles för kort ocli den ena
armen var äfven förkrympt. Denne behandlades med
synnerlig vänlighet af alla och man uttryckte högljudt sitt
gillande, då jag gaf honom några små gåfvor.
När barnet börjar gå, får det ett namn. Detta gifver
ej fadern eller modern utan deras föräldrar. Hos chané
vid Rio Parapiti har jag antecknat några namn. Ar
det en gosse, kallas han t. ex. yatéurembi (läpp af fästing),
huåsucaca (guanaco), tåtunambi (bältöra), yånducüpe (struts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
