- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
202

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

i: R LA NI) NORDENSKIÖLD

Vid Tatarenda nära Yacuiba hörde jag, att man efter
en begrafning bränt ned hyddan. Detta är dock ej det
vanliga. Däremot brukar man rymma ut hyddan en tid
efter begrafningen för att sedan äter flytta dit. Så gjorde
man t. ex. i en chanébv vid Rio Itiyuro, i hvilken jag varit
strax efter en begrafning.

Det är de stora majsölskärlen (bild 113), som
användas till likkistor. Vid brist på lerkärl händer det äfven,
att man begrafver på annat sätt. I en chanébv, Copéri, vid
Rio Parapiti begrafde man sålunda, kort före jag kom dit,
ett barn i en hud under hyddan.

På sina döda släktingars grafvar framlefva dessa
indianer sitt lif, och ofta är det så fullt i hyddan, att
efterbegraf-ning i gamla krukor blir nödvändig.

»Den kristne släpar bort sina döda långt från hemmet.
Vi indianer, som hysa större kärlek för dem, vi bevara dem i
våra hem». Det var ungefär, hvad Yocapoy sade mig en
gång, när vi talade om hans stams egendomliga
begrafnings-sätt.

Blir en chiriguano dödad af en jaguar, begrafves han
med hufvudet nedåt, för att han ej skall gå igen såsom ett sådant
djur. Denna föreställning om jaguaren, som varit
människa, är särskildt utbredd bland quichua, där detta märkliga
djur, som nämndt, kallas uturunco (jämför sid. 11). Tjuter
räfven om natten nära byn, kommer någon att dö.

När mannen dör, skall hustrun kortklippa håret. Har
hon tyckt mycket om honom, gör hon det två gånger. Först
när håret växt långt igen. gifter hon om sig. Dör hennes
far eller mor, skär hon håret kort, dör hennes barn, bror
eller svåger, skär hon af det halflångt. Med långt hår
menas, att det rör vid axlarna. Min fråga, om äfven männen
skära af håret vid sorg, möttes med skratt. De nöja sig
med att nagga af något af det allra längsta. Männen få ej
gifta om sig förrän ungefär ett år efter hustruns död.

När kvinnan har sorg, bär hon inga af sina prydnader.
När jag var hos Maringay, hade hans sonhustru förlorat sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free