- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
213

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF

213

ett slags aristokrati. Flera gånger har jag hört indianer
skryta öfver sina tina släktförbindelser. En chiriguano,
hvilken en längre tid åtföljde mig som tolk, var ytterst
angelägen att pränta i mig, att han var släkt med de mest
omtalade öfverhöfdingarne.

Liksom författaren till denna bok brukar presenteras
som son till Adolf Nordenskiöld, så brukade indianerna på
liknande sätt föreställa sina »store mäns» söner.

Till och med litet fusk i anträdet har jag en gång
kommit på. Det var en chané, som påstod sig härstamma
direkt från den store Hinu Parava, hvilket icke lär ha
varit sant.

Yill man finna vackra saker från gamla tider hos dessa
indianer, skall man främst söka hos höfdingefamiljerna.
De bevara de gamla klenoderna.

Allt mer och mer börja de hvite myndigheterna att
utnämna höfdingar. Man kan sålunda i en trakt finna en
höfding, som stödes af de hvite och en legitim.

Höfdingarne ha stor makt och bli alltid, hvad jag sett,
åtlydda, detta i motsats till förhållandena hos choroti och
ashluslay. De äga jorden (åtminstone i vissa trakter), men
icke för egen räkning, utan åt stammen. Behöfver man
bärare i en chané- eller chiriguanoby, får man dem af
höfdingarne och man ser ej indianerna vägra att utföra,
livad höfdingen befaller.

På samma gång som höfdingen har stort inflytande,
arbetar han på samma sätt som de öfriga indianerna.
Vocapoy t, ex. släpade själf hem den tunga veden till
majs-ölskoket och hans hustru fick koka och sopa som de andra
kvinnorna. Tack vare exemplet från de hvite ha dock
numera några af de mest civiliserade och rika indianerna
såsom Taco tjänare ur sin egen stam, men detta är ej
ursprungligt.

Det är däremot, såsom jag på annat håll framhållit, ej
ovanligt, att mataco-vejos och tapiete arbeta åt chiriguano och
chané.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free