Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
E ML A NI) N O I\ I) E N S KIÖ L D
Af korgarbetena äro sållen så omtyckta af de hvite, att
de spridas genom handeln långt utom chiriguano- och
chané-området. För öfrigt tillverka chané och chiriguano ej
mycket korgar. Massor af korgarbeten hos indianerna finna
vi först, där de parbladiga palmerna börja, och detta är vid
S:a Cruz de la Sierra.
När vi göra en samling från chiriguano och chané,
få vi inte glömma, att de, tack vare handeln stammarne
emellan, få mycket saker från mataco, toba, choroti och tapiete;
i annat fall få vi en fullständigt oriktigt uppfattning af den
stora skillnaden mellan de här nämnda chacostammarnes
och chiriguano och chané, materiella kultur.
Vi böra bl. a. erinra oss följande,
när vi jämföra chiriguano och chané
materiella kultur med choroti och
ashluslay, som vi äfven här beskrifvit.
Chiriguano och chané göra
korgarbeten—choroti och ashluslay aldrig.
I)e förra förstå att måla lerkärlen före
bränningen — hvilket är obekant för
de senare. Chiriguano och chané
tillverka aldrig väskor af caraguatå o. s. v. Jämföra vi för öfrigt
samtliga arbetsalster från chané ocli chiriguano med dem från
ashluslay och choroti, skola vi finna, att det allra mesta är
fullständigt olika. Vissa saker såsom serére- (bild 120) och
huira-mimbihvisselpiporna (bild. 36 o. 38) ha chacoindianerna sannolikt
lärt sig att tillverka af chiriguano, men detta är jämförelsevis
obetydligt.
Vi se här, huru tvenne kulturer kunna existera,
hundratals år belt nära hvarandra, utan att utjämnas.
Följer man Rio Pilcomayo nedför fjällen, möta vi
först quichuakulturen, så kommer chiriguano oc-h chané
och så den chaquensiska kulturen, som ganska likartad
omfattar mataco, toba, choroti, ashluslay samt lengua m. fi.
stammar i Chaco Paraguay. Dessa tre kulturer äro
fullständigt olika.
126. Sirad kalebasskål.
Chiriguano. Yacuiba. u. 1/5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
