Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 ERI.ANI) NORDENSKIÖLD
Strutsen skyndade på. När han åter sprungit ett stycke,
sneglade han åt sidan och såg, att fästingen ännu var
jämsides med honom.
Strutsen sprang allt hvad han orkade. När den kom
helt nära målet, hoppade fästingen från ögonvrån och kom
först fram.
Fästingen hade vunnit kapplöpningen.
Dessa små djursagor ha en ofantlig utbredning. Nästan
oförändrad finna vi sålunda sagan om sköldpaddan och
jaguaren från Santarem vid Rio Tapajos mynning i
Amazonfloden 1).
Äfven likartade kapplöpningssagor äro kända från
Brasiliens kust *). Dessa senare finnas, som bekant, äfven hos oss.
Som nämndt har man påvisat2) att vissa sagor vandrat
från Nordamerika och Asien ända ned i Sydamerika. Här
är likväl ej rätta platsen för att göra jämförande studier
öfver de sagor jag samlat, hvarför jag nöjt mig med
att blott meddela materialet.
Såsom vi sett, förstå vi af sagorna en del af indianernas
religiösa föreställningar. De äro äfven särskildt intressanta
från den synpunkten, att i dem återgifvas en hel del
smådrag ur indianernas lif. De gifva oss äfven en inblick i
deras fantasivärld.
Det är blott innehållet, ej formen, i de sagor, jag samlat,
som är värdefullt som forskningsmaterial. Framdeles hoppas
jag särskildt de infödda sydamerikanska etnograferna skola
fortsätta de insamlingar, jag gjort, och äfven uppteckna sagorna
på orginalspråken. För att kunna göra detta, fordras likväl att
man fullständigt behärskar dessa. Den bästa metoden vore
väl, att låta indianerna berätta dem för en fonograf.
Indianen och naturfenomenen.
I en af chanésagorna talas 0111, huru Yahuéte, den
två-liufvade jaguaren, höll på att äta månen. Maringay kallade
’) Jämför Fredr. Hartt: Tortoise Mytlis. Rio de Janeiro. 1873.
*) Ehrenreich: 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
