- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
276

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

ERI.ANI) NORDENSKIÖLD

När min vän clianéindianen Batirayu, som jag Hera
gånger talat om här, frågade mig, om det inte vore bäst
att bedja missionärerna komma till chané vid Ivio Parapiti,
så tänkte han sig dem som räddare från de hvite herrarnes
förtryck.

Då jag frågade chiriguanohöfdingen Maringay, om han
icke ville, att missionärerna skulle komma till hans bv,
blef gubben helt uppbragt och svarade vresigt: »Jag har väl
ingenting ondt gjort.»

Missionärernas största betydelse ligger däruti, att de söka
skydda indianerna från de kristnas förtryck och laster. Med
glädje har jag sett, huru missionärerna förbjuda brännvinet,
det förbannade brännvinet på missionsstationerna.

Jag tror likväl ej på missionernas framtid. De synas
mig dömda att försvinna. I samma mån, som indianerna
af de öfriga hvite bli bättre behandlade och få ordentlig
ersättning för sitt arbete, komma de att öfvergifva
missionerna och undandraga sig franciskanermunkarnes
förmynderskap.

Alltid skall missionärerna ha heder af, att de i någon
mån sökt skydda indianerna mot de andra kristna. Heder
böra de också ha af de studier, de gjort öfver indianernas
språk, seder och bruk.

Fruktan för gummitrakterna.

I ett föregående kapitel har jag talat om indianernas
vandring till Argentina. Inom chiriguanoindianernas
nordligaste område finnes äfven en annan utvandring. Den
skiljer sig från den föregående bl. a. däri, att den ej är
frivillig. Det gäller gummitrakterna i nordöstra Bolivia.
Hvarje indian, som går till de argentinska sockerfabrikerna,
vet, att om ingen olycka inträffar, kommer han tillbaka.
Ingen håller honom kvar med våld. Från gummitrakterna
kommer däremot aldrig någon hem igen.

Ar det sant, säga de, att där finnes en jätte, som äter
människor? Är det sant, att människorna malas till gummi?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free