Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L’R INDIANERNAS LIF 287
En chiriguano, som länge vistats med tapiete, påstod
bestämdt, att han sinsemellan hört dem tala ett annat språk,
som han ej förstod. Detta spår har jag sökt följa på flera
sätt. Tapietehöfdingen Yaré bedyrade dock, att detta ej
var sant.
Vid Rio Parapiti sökte jag i Batirayus sällskap upp en
chané, Batcha, som lefvat omkring ett år med tapiete. Han
sade sig likväl aldrig hafva hört dem tala något eget språk.
Hvad de hvite ansågo vara ett hemligt språk var choroti, som
några af dem kunde tala. Under den tid, jag vistats med
tapiete, har jag aldrig hört dem tala annat än guarani.
Yi känna sålunda intet annat språk från dem än detta.
Kulturellt höra tapiete mycket närmare ihop med mataco,
choroti och toba än med chiriguano. Detta gäller framför
allt de vilda tapiete (yanaygua).
Tapiete synas mig därför vara en stam, som hörande
till mataco-chorotigruppen antagit chiriguanospråket, fastän
de bibehållit sin egen kultur.
Tapiete land är ett väldigt område, som sträcker sig
allt ifrån Rio Pilcomayo till Rio Parapiti och djupt in i det
stora, okända norra Chaco. Det är ett land, som tidtals är så
torrt, att de, som lefva där, inte ha annat vatten, än det, de kunna
hämta ur roten af »sipov». De hvite ha därför inte lyckats
utforska tapiete land. De ha haft lyckan att besitta ett
område, som icke kunnat fresta eröfraren. Svårigheten att
få mat och de hvites järn har dock lockat dem ut ur sina
ödemarker, ut till beroendet.
Ibland ha de också kommit för att tjäna hos chiriguano
och chané. Hungern har drifvit dem. Det är sålunda icke
ovanligt, att tapiete komma med barn, bohag, hundar och
smuts och slå sig ned i utkanten på en chiriguano- eller
chanéby. De få hjälpa till med allt möjligt arbete och
betalas i majs. Detta sätt att vandra är alldelet olika
chiriguano och chané, men öfverensstämmer däremot med mataco,
choroti liksom toba seder och bruk.
Inom det indianska samhället finnas inga tjänare, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
