Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Makten och härligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft svårt att skilja mellan statens maktmedel och privata affärer och
Indira Gandhi har haft svårt att skilja mellan statens egendom och de
egna politiska behoven. Det var också for detta hon ställdes inför rätta
— vilket kom att utlösa undantagstillståndet. Det är också sådana åtal
som lagts ned efter hennes valseger 1980.
Indira Gandhis politiska verksamhet har varit kostbar. Hennes
valkampanj vintern 1979—1980 var skandalöst dyrbar. Vem eller
vilka som finansierade den är oklart. I varje fall hade hon i den
kampanj som Sanjay organiserade tillsynes outtömliga tillgångar att
dra på. De kom knappast från Förenta Staterna — även om Förenta
Staterna som ambassadör Daniel Patrick Moynihan påpekat tidigare
lämnat henne pengar av politiska skäl — man talade i december 1979 i
Delhi om pengar från Sovjetunionen, från olika oljeländer och från
indisk storfinans. I varje fall var de hemliga fonderna välfyllda. De bör
ha varit minst lika välfyllda den 24 maj år 1971 när kapten Nagarwala
tog ut 6000000 rupier ur dem. Då hade Indira Gandhi just vunnit en
jordskredsseger i valet och förberedde kriget mot Pakistan. Det var
också för Bangla Desh kapten Nagarwala hade sagt att pengarna
skulle brukas.
Men om varken själva historien med alla dess förvecklingar eller de
hemliga politiska fonderna är något speciellt för Indien
kännetecknande så ger dock vittnesmålen om kapten Nagarwalas sista äventyr
en inblick i hur det indiska herrskapet lever och tänker.
Rustam Sohrab Nagarwala var parsi. Han var född i Poona. Hans
mor var syster till Ardeshir Dalal, en av direktörerna för Tata Iron &
Steel Company Ltd. Han tillhörde det övre skiktet och hade gått i de
bästa skolor och efter det han lämnat armén sysslade han mest med
att spela kort, gå på kapplöpningar och idka sällskapsliv. Han rörde
sig i ambassadkretsar.
I Poona var han portförbjuden. Där hade han brukat gå på
kapplöpningsbanan. Han tyckte om att spela. Portförbjuden i Poona blev
han för att han lurat en av sina vänner, A. M. Surveyor, på 25000
rupier.
Han hade berättat att när han var officer i armén under delningen
mellan Indien och Pakistan hade han gjort sig en väldig förmögenhet
på att plocka juveler och pengar från flyktingarna mot att han skulle
hjälpa dem över gränsen. Denna förmögenhet hade han skapat sig i
samverkan med en annan officer och gentleman. Skatten befann sig
nu nedgrävd under officersmässen i cantonamentet i Ambala. För att
ta rätt på den behövde kapten Nagarwala låna 25 000 rupier. Det
skulle täcka de olika omkostnaderna. När han fick de 25000 rupierna
lämnade han ett skuldebrev på 50000. Det gällde ju så stora pengar
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
