Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Indisk dikotomi eller Tudelningens lagbundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
INDISK DIKOTOMI
eller
TUDELNINGENS LAGBUNDENHET
— Jag är inte hegelian, sade Suraj. Det finns inga krafter i allmänhet
som styr historien.
I fem timmar hade vi suttit ett sällskap hemma hos honom och
druckit kaffe och diskuterat det indiska skeendet. Han var från
Andhra Pradesh; en liten mörk och senig man med gnistrande ögon
och snabb intelligens. Han var universitetslärare och hade suttit
fangslad i olika omgångar från 1970 och framåt för att ha varit naxalit
och deltagit i bonderörelsen i Srikakulam.
— Det är de verkliga människorna som i sin kamp formar historien.
Folket är den drivande kraften i historien och det är rätt att göra
uppror. Det är därför jag menar att det är nonsens och farlig felläsning
av Marx att som vissa akademiska marxister på tal om hur den
indiska byn krossas av kapitalismen skriva: "Historien visar att
samhälleligt framåtskridande uppnås genom historiska krafters
amoraliska handlingar." Att Marx kunde skriva något liknande i 1850-talets
England har sina orsaker. Han hade inte tillräckliga data om Indien
och han kunde därför tro på myten om byarnas orörlighet och
massornas passivitet. Kvardröjande hegelianism i kontrarevolutionens
Europa hörde väl till. Men att de flesta förnuftiga indiska intellektuella har
lika lätt som A. R. Desai — ofta så klok — att låta det kämpande folket
försvinna bakom historiens krafter far förklaras på annat sätt än blott
att de läst Marx. De har ju inte börjat dricka vin fast Engels skriver
om vin. De väljer selektivt och detta val är socialt bestämt även hos
marxister. De drabbas av den indiska dikotomin.
— Så här kan man rita upp det, sade han. Märk att jag med kultur
inte menar konst utan hela den kulturella överbyggnaden med alla
dess sedvanor och lagar. Som Mao alltså när han talade om
kulturrevolution.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
