Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Indisk dikotomi eller Tudelningens lagbundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryta upp.
— Det är mycket med det här, sade Suraj. Man far skilja på revolt
och revolt. Jag har legat i skogen och jag har suttit i fängelse och jag
röker som en skorsten och allt det vet min far men jag skulle aldrig
kunna tända en cigarrett i hans åsyn. Jag vill ju inte visa brist på
vördnad. Jag tycker inte det är fel. Jag respekterar honom. Men han
är ortodox.
— Det är ju inte den respekten som är fel, sade Kumar, men om vi
inte lyckas förena den politiska kampen med den ekonomiska kampen
och med kampen för människovärdet då kommer Indiens folk åter och
åter och återigen att lida nederlag.
— Och kom ihåg, sade Suraj, att det inte är några abstrakta krafter
som avgör. Jag är inte hegelian. Det finns inga krafter i allmänhet som
styr historien. Det är de verkliga människorna som i sin kamp formar
historien ...
Sedan ritade han upp sitt schema över dikotomin; den som måste
övervinnas men som man först måste lära sig se för att sedan kunna
övervinna.
Det hade blivit sent. Santosh och Kumar gick. De skulle med
bussen. Suraj hällde upp ännu en kopp svart sydindiskt kaffe och
sade:
— Vi talade om ahimsa. Det är intressant. Jag läste i Familjens,
privategendomens och statens ursprung av Engels om den nordiska
mytologiska diktningen och han citerade ur er Völuspa att: bröder brottas till
banesår, systrars söner ättbanden sliter. För oss är detta väldigt intressant
som du förstår. Ty hela Mahabharatan handlar precis om detta hur
ätten bryts sönder till förmån för den nya makten. Och Gita är ju
egentligen en hal och otäck advokatyr. Arunja skall övertygas om att
det är rätt och riktigt och moraliskt att bryta mot de heligaste
föreskrifter och att just slita ättbanden. Där man förut sett dödandet inom
släkten som otänkbart görs nu ahimsa, icke-våldet, till en ny princip
som — advokatyriskt tolkat — rättfärdigar dödandet inom släkten i de
högre intressenas tjänst. Vi har ju en del diskussioner om detta i
Indien. Dange skrev en helt omöjlig bok där han hittade på en indisk
urhistoria. Men D.D. Kosambi och Debiprasad Chattopadhyaya har
skrivit mycket intressant och uppslagsrikt rörande detta. Det är
nödvändigt för oss att arbeta igenom vår egen kulturs ideologier. Norden
är ju fortfarande lite säreget i Europa. Ni har ju släkter och en hel del
förfeodala och stambetonade traditioner, det märker man, och jag har
läst lite om det också. Allemans rätt och sådant. Hur diskuterar ni på
vänsterkanten? Ar det mycket debatt om Völuspa?
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
