- Project Runeberg -  Indien väntar /
133

(1980) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle, Björn Bergström - Tema: India
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Bilden av Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var endast i hörsammandet av Asokas mäktiga
kommandorop som Indien vågade lämna hantverkets och den primitiva
skulpturens trånga vrå och ge sig ut på den stora konstens fria
vidder. Av brist på självständighet och rätt förlägen behövde
landet först det uppmuntrande exempel som givits av den
Västliga Orientens högt utvecklade konst. (s. 115)

Det sakliga innehållet i Ludwig Bachofers påståenden — att det finns
förbindelser mellan indisk och västasiatisk konst — är oemotsägligt.
Ingen har bestritt det. Men det är det ideologiska innehållet — och
den uppskruvade emotionella tonen i språket — som är intressant.
Man kan säga att Bachofer i sak säger detsamma — men ideologiskt
motsatsen — som Tegnér i hans Sång den 5 april 1836:

All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbarit var en gång fosterländskt;

För att verkligen förstå varför Ludwig Bachofer uttrycker sig på detta
märkligt upphetsade sätt och vad det är han egentligen ger uttryck åt
får man gå tillbaka till en av de stora föregångare Bachofer hänvisar
till: James Fergusson.

Den som är intresserad av konst och arkitektur — särskilt då indisk
— undkommer inte James Fergusson. Han är en av de stora. Han
föddes i Ayr år 1808 som son till en skotsk kirurg. Han gick ett tag i
privatskola men fortsatte inte sina studier utan reste så småningom till
Calcutta, där han blev delägare i ett handelshus och förestod en
indigofabrik till dess han skaffat sig en förmögenhet och kunde leva
som gentleman med självständig inkomst. Att nå denna förmögna
position tog honom inte fullt tio år. Aren 1836 till 1842 tillbringade
han sedan helt på resor i Indien och besökte tempel i olika delar av
landet. Han var i Bhubaneswar och Mahabalipuram; Ajanta, Ellora
och Elephanta och på många andra platser. När han gav ut sitt första
verk om indisk forntida konst — Illustrations of the Rock-cut Temples of
India — år 1845 var han den som först gav en samlad överblick.

Under åren fram till sin död 1886 skrev han världsarkitekturens
historia; utarbetade en metafysisk teori om skönheten; var livligt
inblandad i debatten om hypetheriska grekiska tempel och himlahål;
arbetade med Kristallpalatset efter världsutställningen 1851;
påvisade murverkets olämplighet i fastningsbygge och förordade
jordvallar, vilket förändrade brittisk fortifikationslära, och deltog aktivt i
försvarsdiskussionen. Men det var hans arbeten om indisk konst och
arkitektur som blev bestående; Tree and Serpent Worship, 1868, History of
Indian and Eastern Architecture, 1876, The Cave Temples of India, med

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:57:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indien/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free