Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Englands fattiga hade redan börjat ta värvning för att gå ut och
bli amatörbödlar i Indien. Det var slut på 1848 och den stora
europeiska tragedien hade inletts. Den brittiska arbetarklassens oförmåga till
internationell solidaritet blev riktningsgivande. Att inte kämpa för
Indiens och Irlands frihet visade sig — just som Ernest Jones och Karl
Marx varnat — bli att lägga sig själv i bojor. Den växande
imperialismen skulle till slut också fa arbetarklassens stora masspartier att i
Andra Internationalen diskutera
en socialistisk kolonialpolitik.
Indiens nederlag 1857—1859 fick fasansfulla följder för de europeiska
folken. Frigörelsemöjligheten från 1848 stängdes och i stället
öppnades vägen för den onödiga samtid som skulle fora ut i — hittills —
två världskrig.
Indien regerades efter sitt nederlag av en självhärlig och
självhärs-kande brittisk byråkrati. Den amerikanske republikanske journalisten
Charles Carleton Coffin publicerade år 1869 den bok som skulle bli
förlaga för Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar. I detta reportage
skildrar han det brittiska herrefolkets uppträdande i Indien och ger
också sin syn på hur Indien styrs:
Regeringen förkroppsligas av Generalguvernören och hans
rådgivare. Varken de infödda eller de bofasta engelsmännen har något
att säga till om när lagar stiftas eller verkställs. Den är ett slutet
sällskap, långsamt, efter sin tid, ledamöterna imponerade av sin
egen betydelse och värdighet. Skatter läggs på, tullar införs och
avskaffas, lagar kungöres utan att vidare stor uppmärksamhet
ägnas de inföddas önskningar eller behov.
Vad skulle Förenta Staternas folk säga om presidenten gav sig
iväg med hela regeringsmaskineriet till någon hälsosam ort bland
Alleghanybergen — sekreterare, departementschefer, kontorister,
tryckeri och allt — och stannade där fram till oktober för att njuta
av bergsvindarna till en kostnad för landet av mer än en million
dollar? Dock — Sir John Lawrence, Indiens Generalguvernör,
har gett sig iväg till Simla mer än tusen miles bort med alla sina
regerings tj äns temän.
Generalguvernören har en lön på 10400 dollar i månaden,
nästan 125 000 dollar om året — fem gånger vad Förenta
Staternas president erhåller — därtill kommer 50000 dollar för att
traktera gäster och även ett tillägg för tjänare. Hans sex
rådgivare har vardera 40 000 dollar om året. Viceguvernören har 50 000
dollar. Det finns ett flertal sekreterare som var och en far 24 000
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
