Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Resa i gamla statens land II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbrukarna själva med sina hustrur och barn lever på landet
och undviker helt att besöka staden. De betalar en jordskatt till
konungen, ty hela Indien är konungens egendom och ingen
privatperson tillåts äga jord. Förutom jordskatten betalar de till den
kungliga skattkammaren fjärdeparten av jordens produkter.
Strabon refererade till Megasthenes direkt när han ungefär samtidigt
skrev:
Den andra kasten, säger han, består av bönderna som inte bara
är de flesta utan även de mest respekterade då de är fritagna från
militärtjänst och har rätt att fritt bruka jorden och de närmar sig
icke någon stad vare sig under allmän oro eller för något annat
ändamål; i varje fall, säger han, händer det ofta att det på samma
plats samtidigt finns män uppställda i stridsordning inför fienden
i fara för sina liv under det att bönderna utan fara plöjer eller
gräver då de förra skyddar de senare. Hela landet är i kunglig ägo
och bönderna odlar mot arrende och betalar därtill en fjärdedel
av avkastningen.
Det finns en diskussion om huruvida den senaste satsen egentligen
inte skulle översättas med att
de odlar mot lön på villkor att de erhåller en fjärdedel av
avkastningen.
Men med hänvisning till skrivningen hos Diodoros brukar det tolkas
som arrende — jordskatt och därtill en betalning av en fjärdedel av
produktionen till den kungliga skattkammaren.
Om slaveri i Indien skriver Diodoros:
Bland många anmärkningsvärda indiska seder gives det en som
föreskrivits av deras antika filosofer och som man kan se som
verkligt beundransvärd: ty lagen föreskriver att ingen bland dem
skall under några förhållanden vara slav utan att njutande
friheten skall de respektera principen om alla personers jämlikhet ...
Arrianos som skriver ett sekel senare refererar samma uppgift mindre
ideologiskt:
Samme författare [Megasthenes, J. M.J lämnar oss vidare den
märkvärdiga uppgiften om Indien att alla indier är fria och att
icke en av dem är en slav. Lakedaimonierna [spartanerna, J. M.]
är i detta överens. Dock håller lakedaimonierna heloterna såsom
slavar och dessa heloter utför slavarbete under det att indierna
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
