Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Röken från brända byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordherrarna, ockrarna, deras anhöriga inom ämbetsmannakåren
och hela det patrask i städerna som lever på att förbruka inkomster
från byarna saboterade alla planer och bromsade all utveckling. Ty
om byarna utvecklas då tar det slut med det angenäma livet.
Men all utveckling har de inte kunnat bromsa. De har satsat statens
medel på bevattningskanaler av brittisk modell och tekniska
utvecklingsprojekt ty de har velat öka värdet på sin jord och öka sina intäkter
från byarna. De kunde inget annat ty detta tycktes lova dem ett än
angenämare liv. Men när de släpper på vattnet öppnar de slussarna
och det finns inget stillestånd på den indiska landsbygden. För
lyxkonsumtionens skull behöver de fa till stånd en viss utveckling men
utvecklingen hotar deras existens och liv. Försiktigt har de öppnat
utvecklingsslussarna en hårsmån. Men den hårsmånen var nog för att
fattigbönderna skulle fa in spadspetsen och kunna bända till.
Här i Bihar där Siddharta Gotama en gång predikade och där i
detta Patna ambassadör Megasthenes kom till kung Chandraguptas
hov och rapporterade hem, här pågår nu i smutsen och fattigdomen
en rasande utveckling.
Ty visst kan Indien utvecklas. I Gorakhpur lite längre upp mot
nordväst — i Buddhas trakter — svedde utvecklingen till i förra veckan
igen ser jag i tidningen. Notisen är liten och undangömd:
Ihjäl b ränd
LUCKNOW, feb. 2 (PTI) En harijan brändes till döds av några
personer från en högkastfamilj vid Nautanwa stad i Gorakhpur
distrikt i tisdags enligt ett försenat meddelande som nådde de
statliga myndigheterna här. Rapporten meddelade att när
hari-janen steg av tåget vid Gorakhpur järnvägsstation tisdags
eftermiddag blev han med våld fasttagen av några inflytelserika
hög-kastpersoner från området. De dränkte in hans kropp med
fotogen och tände på honom. Han dog senare på sjukhuset. Inga
arresteringar har ännu genomförts.
Harijan — det var Gandhis noanamn för kastlösa; Guds barn. Men
den kastlöse man brände ihjäl hade kanske varit uppstudsig. Han
hade kanske trott att han var medborgare. Många rapporter glöms
bort, andra kommer aldrig fram och åter andra kommer åt sidan i
redigeringen när viktigare nyheter tränger på, men om man räknar
ihop notiserna kommer man till sådana resultat som The Statesman 4
september 1972. 1967 till 1969 hade elvahundra harijaner mördats av
jordägare ... men det fanns ingen rapport om att förövarna bestraffats
för dessa brott. Så fortsätter det genom åren. I Bihar medgavs officiellt
från regeringshåll att under de tio första månaderna 1977 hade trettio-
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
