Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Röken från brända byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte om hotet från jordägarna.
Klockan 22 den 25 februari 1980 kom de för att ge de kastlösa en
läxa och visa hur det går för lantarbetare som sammanrotar sig för att
kräva sin statligt fastlagda och garanterade minimilön. Under sex
timmar sköt och brände och plundrade de. Enligt officiella siffror
dödade jordägarna fjorton kastlösa — därav sju kvinnor och fyra barn.
Detta mördande var så grovt att det inte kunde stoppas undan i en
notis och glömmas bort. Alla politiker stod upp och sade att
kastmotsättningarna inte fick fortsätta. Vare sig de var från Congress I eller
Janata talade de om hur olyckligt och eländigt det var med dessa
kastpogromer. Indira Gandhis inrikesminister kom till Pipra och
talade om kast. Jagjivan Ram — harijanernas officiella ledare — kom dit
och talade om kast. Men det var varken kast eller religion det rörde sig
om i Pipra; det var lantarbetarnas kamp för att erhålla den fastställda
minimilönen! Tre kilo spannmål om dagen hade Bhola Singh och de
andra jordägarna bedragit lantarbetarna på. När lantarbetarna sökte
fa sin rätt slog jordägarna ihjäl dem.
Men politikerna talade om kast och religion och hur nödvändigt det
var med andlighet och hinduisk tolerans inför dessa utbrott av det
onda i människors sinne.
Och vad hade egentligen hänt tjugo dagar tidigare när tidningarna
rapporterade att elva personer rostats i pöbelorgier?
I början av trettiotalet kom en man av bhumiarkast till Parasbigha
by. Bhumiar är en jordägande högkast. Han hette Niranjan Singh och
kom från Akuri by i Pali polisstationsområde i Patna distrikt och han
var fattig. Mot slutet av trettiotalet köpte han tjugo hektar (åttio
bigha) jord från Ganesh Lal Patwari. Denne hade fatt jorden av sin
herre: Tekari Raja.
Niranjan Singh betalade inte för jorden. Men han förband sig att
vart kommande år överlämna hela skörden från två hektar till Ganesh
Lal Patwari. Som följd av detta avtal förlorade byns herdar och
arrendebönder sin jord.
I och för sig var detta ett typiskt skeende. De av feodalfurstarna och
britterna upprättade jordherrarna höll på att förlora jord och makt
under denna period. Niranjan Singh blev känd och ökänd som stor
jordgripare och lyckades från zemindaren i Pandui, Jattu Singh, ta
tretton hektar (femtiotvå bigha) och även lägga beslag på olika andra
jordlotter som tillhörde frånvarande jordägare.
Han var fruktad vida omkring för sin processlusta och skicklighet
inför domstol och han hade blivit bhumiarkastens ledare för hela
området. I Parasbigha by var han den ende av bhumiarkast. De
hundra fattiga familjer som bodde där var alla hans underlydande. De
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
