Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Dom över döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bachs Indien från oktober 1942 som på sextiofyra komprimerade sidor
gav soldaterna ett gott vetande. Bedömningen var saklig och måttlig;
1857 betraktades visserligen som blott ett myteri och den brittiska
Indian Civil Service beskrevs med beundran ... men det hörde ju till
den allmänt reaktionära synen på stat och herradöme. Det var före
Stalingrad. En framryckning mot Indien tycktes möjlig. Hitler hade
förkastat förslaget att ta ställning för Indiens självständighet och de
tyska soldaterna gavs en grundkurs i indisk politik. Nehru var för
tyskarna då en god indisk nationalist som dock ännu inte helt vågat
bryta med den brittiska tankevärlden; Gandhi var det indiska folkets
verklige vägvisare.
Den tyska propaganda som nådde mig i det neutrala Sverige bestod
dels av de sakliga geografiska fackböcker jag kunde köpa i Nordiska
Bokhandeln: Hermann Luffts Die Wirtschaft Indiens eller Mukund Vyas
Männer und Mächte in Indien och liknande. De var naturligtvis
ideologiska som brittiska eller franska standardverk är ideologiska och deras
ideologi var nazismens men de var föredömligt klara och tydliga och
informativa. Dels var det politisk skolningslitteratur som Hans Walter
Gaebert, In Sachen Indien gegen London. Die Geschichte des indischen
Frei-heitskampfes. De var kunniga men skarpt partiska ... där dock Nehru/
Gandhi tycktes vara ett med det då såkallade Nya Europa. Dels var
det den rena propagandan i Reinhard Franks British Tyranny in India
(som också gavs ut i svensk översättning som England och Indien).
Slutligen var det sådant som den konstnärligt överlägsna
propagandan från A. Paul Weber i Signal. Hans bilder av brittiskt förtryck och
brittiskt förfall och amerikansk krigshysteri gjorde ett mäktigt visuellt
intryck. (Att denne skicklige antisemitiske och demokratifientlige
grafiker under efterkrigstiden i Västtyskland utnämnts till antifascist och
humanist och motståndskonstnär finner jag vara ett uttryck för sjuk
och svart humor.)
Ordvalet kunde ibland bli svulstigt, men vad var det egentligen som
var fel i det Reinhard Frank skrev?
Till ett kolonialslav folk ha indierna nedtryckts under brittisk
ledning och brittiskt "beskydd". Detta är sanningen om det verk,
som England under 200 år har åstadkommit i Indien. Men för all
framtid kunna icke Indien och världen föras bakom ljuset om vad
som här har skett.
Befrielsens dag måste komma for Indien.
Det kommer en dag, då världen befrias från de samvetslösa
brittiska makthavarnas låga egoistiska utsugningspolitik. Ty de
breda massorna av det brittiska folket — det vilja vi här ännu
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
